Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärnsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542 HJÄRNSJUKDOMAR
En operation kan kanske avlägsna sjukdomen, om den t. ex.
beror på en tryckande benskärva från hjärnskålen eller en ytligt
liggande svulst.
Danssjuka (Chorea)
Med Chorea eller Sankt Veitsdansen menade man under gångna
århundraden företrädesvis den egendomliga, endemiskt uppträdande
»dansjuka», som kunde angripa en hel by, och för vilken man
särskilt vallfärdade till platser, helgade åt den helige Vitus (S:t Veit).
Nu för tiden förstår man med detta namn en väl karaktäriserad
sjukdom, vars huvudsymtom äro vissa egendomliga fenomen från
rörelsenervernas område, vilka vi snart skola beskriva.
Dansskjukan är en sjukdom, som huvudsakligen förekommer
under ungdomstiden och barndomen och är vanligast hos barn mellan
fem och femton år. Flickor angripas avgjort oftare än gossar.
Ärftlig disposition för nervsjukdomar spelar en om också icke
särdeles stor roll. Alla försvagande inflytanden och sjukdomar, i
synnerhet bleksot, överansträngningar till kropp och själ m. m. öka
dispositionen för sjukdomen. Ganska ofta tyckes den sammanhänga
med en genomgången akut ledgångsreumatism. <Sinnesrörelser,
skrämsel och dylikt kunna gynna sjukdomens utbrott. ÅAtt vidare
hos friska barn, som äro tillsammans med danssjuka, en viss
efterapningsdrift kan leda till liknande symtom är ävenledes säkert.
Sjukdomen börjar vanligen småningom. Ibland gå vissa förebud
i spetsen, huvudsakligen bestående i olust för själsliga
sysselsättningar, ringa reumatiska smärtor eller lindrigare rubbningar i aptit
och välbefinnande. Vanligen äro dock de motoriska rubbningarna
det första tecken, som fäster föräldrarnas uppmärksamhet på
sjukdomen. Ofrivilliga rörelser, vilka patienten ej kan undertrycka,
uppträda i de mest olika muskelområden. I alla delar av kroppen
uppträda än här, än där enskilda ryckningar och ofrivilliga rörelser, än
blott i en kroppsdel, än samtidigt i flera, än i rask följd. än
avbrutna av längre pauser. Om ansiktsmusklerna deltaga, märker man
tid efter annan en rynkning av pannan eller förvridning av
munnen. Vid stark affektion av ansiktsmusklerna, såsom vanligen är
fallet vid svår danssjuka, göra patienterna ofta de bisarraste
»grimaser», delvis liknande skratt, gråt o. s. v. Även ögonen kunna
ibland deltaga i de ofrivilliga rörelserna och blinka eller rulas hit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
