Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärnsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYSTERI 525
husdjur, såsom hästen och hunden, har man trott sig finna hysteri.
Icke sällan kunna små barn även under de allra första levnadsåren
visa tecken till hysteri, men pubertetsperioden och ungdomsåren
(15—25 år) äro dock den ålder, inom vilken de talrikaste fallen
förekomma.
Ärftligheten spelar för hysteriens uppkomst en stor roll; individer,
som härstamma från hysteriska föräldrar, äro mycket mera utsatta
för att få sjukdomen än andra. Andra ärvda nervösa anlag spela
likaledes stor roll såsom neurasteni och epilepsi, och en särskild
betydelse tyckes alkoholism hos föräldrarna hava. Ej sällan
framkallas sjukdomens utbrott genom mera tillfälliga föranledande
omständigheter såsom lättare eller svårare skador, olycksfall, skrämsel
m. m., varvid är att märka att skadan vanligen endast har betydelse
för uppträdandet av nya, mera påfallande och lokaliserade
hysteriska symtom, i det att redan förut lindrigare och mindre
framträdande dylika förefunnits. Skadan kan t. ex. hava bestått i ett
fall, ett hundbett, en lättare eller svårare kroppsskada, eller kanske
endast förskräckelsen vid en järnvägsolycka, en jordbävning, ett
blixtslag o. s. v. En liten operation, t. ex. endast en
tandutdragning, har visat sig kunna inleda en utpräglad hysteri. Andra
omständigheter, som gynna hysterien, äro kroniska förgiftningar med
främför allt alkohol men även bly, tobak, morfin, kvicksilver o. s. v.
samt akuta kroppsliga sjukdomar såsom tyfus, influensa, difteri
m. fl., då de träffa en för sjukdomen anlagd person. Likaledes kan
detta var händelsen med kroniska sjukdomar såsom sockersjuka,
malari, kloros, syfilis m. fl.
Andliga och kroppsliga överansträngningar spela vid hysterien
samma roll som vi förut tillskrivit dem vid neurastenien; allt som
nedsätter motståndskraften hos ett svagt och med ärftliga anlag
belastat nervsystem kan hava dessa sjukdomar till följd. En
omständighet, som i vissa fall har stor betydelse för hysteriens
framträdande, så att man nästan kan tala om ett slags hysteriska
epidemier, är helt enkelt »efterapning», då en för sjukdomen anlagd
individ utsättes för inflytandet från en redan utpräglad hysteriker.
Sådana epidemier hava i ett icke ringa antal uppträtt i historien.
En huvudhärd för desamma voro klostren. Numera ser man ganska
ofta, i synnerhet i flickskolorna, mindre sådana epidemier, då en
stor del av kamraterna angripas av alldeles liknande symtom,
anfall och dylikt. Naturligtvis är det just de mera i ögonen fallande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
