Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nervsjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470 NERVSJUKDOMARNA
tredje och sista, den mjuka hjärnhinnan, som är rikt utrustad-med.
blodkärl, smyger sig tätt efter alla hjärnans vinklar, intränger i
fördjupningar på dess yta och till och med in i hjärnans kamrar för
att utkläda dessa. S
Stora hjärnans symmetriska hälfter, vilka ovantill skiljas genom
en framifrån bakåt gående djup fåra, men i mitten och nedtill äro
förenade med varandra, visa på sin yta en stor mängd »vindlar»,
skenbart oregelbundna och påminnande om ett knippe
tunntarmslyngor. Utefter dessa vindlar ligger den s. k. hjärnbarken eller
grå substansen, som är rik på ganglieceller och i vilka hjärnans
högsta funktioner säkerligen försiggå, under det att den inre delen
av hjärnan, den vita substansen eller hjärnmärgen endast tjänar till
fortledning av impulser från hjärnbarken och utåt eller förnimmelser
från nervernas slutpunkter och inåt mot centrum. Stora hjärnans
båda hemisfärer delas var för sig i flera avdelningar; den främsta
delen kallas för pannloben, den mellersta övre för hjässloben, den
på sidan belägna för tinningloben och den bakre, över lilla hjärnan
belägna, för nackloben. I det inre av stora hjärnan ligga håligheter,
nämligen de båda sidokamrarna, en i vardera hemisfären. Ingången
till den »tredje kammaren» ligger i hjärnans mittparti, där hjärnans
båda hemisfärer äro förenade genom den s. k. hjärnbjälken. Den
»fjärde hjärnrnkammaren» har sitt läge i underdelen av lilla hjärnan.
Från botten av tredje och fjärde hjärnkamrarne utgå flera viktiga
bBjärnnerver.
I avseende på lokalisationen av de olika själsförmögenheterna
inom hjärnan har man gjort många viktiga upptäckter, till vilka vi
vid de olika hjärnsjukdomarnas beskrivning vilja återkomma. Det
första »centrum», som man fann, var det s. k. talcentrum, beläget
i nedre vänstra pannvindeln, vilken efter sin upptäckare kallats
Broca’s vindel; skada å densamma medför rubbningar i eller
förlust av talförmågan.
Lilla hjärnan, vilken knappt utgör åttondelen av hela
hjärnmassan, är belägen under stora hjärnans nacklob. Den består av
två symmetriska hälfter, hemisfärer, förenade genom ett tvärstycke.
den s. k. Varolsbryggen. Lilla hjärnans yta företer, liksom stora
hjärnan en mängd dock mera tvärlöpande och ytliga vindlar, vilka
över ett smalt föreningsstycke, den s. k. vermis, direkt fortsätta från
den ena hemisfären till den andra. Även lilla hjärnan kan avdelas
i flera småärre lober, som fått olika namn. Lägger man ett snitt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
