Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matsmältningsorganen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 MATSMÄLTNINGSORGANEN
ras omsorgsfullt; en väl plomberad tand kan ofta sedan användas
lika väl som en frisk i ända till tjugu år eller mer.
Alla andra medel mot tandvärk äro tillfälliga och utan egentlig
nytta; många kunna vara skadliga och endast påskynda tandens
förstöring. Så länge rötan är kvar, måste tandvärken, även om den
tillfälligtvis blivit dövad, åter och åter komma tillbaka. Vi vilja dock
anföra en del av dessa tillfälliga medel. Om hålet är så stort, att
det tillåter instoppandet av en liten bomullstapp, doppad i medlet,
är detta det bästa sättet att applicera detsamma. Man har försökt
alla möjliga medel, såsom kokainlösning, kloroform, kreosot,
nejlikolja m. m. Även instoppandet av ett par små korn kloralhydrat
plägar hjälpa. Ingnidning av tandköttet med kloroform, eau de Co
logne, konjak m. m. kan också försökas.
Av det ovanstående framgår, att så länge tandpulpan, den
nervrika vävnaden i tanden, är skyddad av benomhöljet, kan ingen
tandvärk uppstå. Dock kunna på omvägar även vid fullkomligt friska
tänder tandsmärtor infinna sig. Vi veta, att skada å en nerv ej
blott orsakar smärta på själva det träffade stället av nerven utan
också kan utbreda sig efter alla nervens förgreningar och till och
med på grund av de olika nervernas mångfaldiga förbindelser även
till andra nerver. Liksom därför en smärta, som har sitt ursprung
och säte i en tand, kan »utstråla» till ansiktet, pannan, örat och
hela huvudet, så kunna också smärtor från andra nerver, i
synnerhet ansiktsnerverna, göra sig kännbara såsom tandvärk. Ej sällan
har hänt, att folk vid sådana fall gått och låtit utdraga tänder, som
varit alldeles friska och ej ens det egentliga sätet för smärtan.
Allmänheten brukar ofta vid sådana fall tala om »reumatisk» tandvärk.
Sådana former av tandvärk försvinna naturligtvis ej, förrän själva
grunden för desamma avlägsnats.
Tandfistel. Den tandroten omklädande benhinnan kan i många
fall bliva säte för en inflammation. Det händer i sådana fall, som
vi ovan omtalat, ofta att ingen ömhet å själva tanden visar sig.
Ibland kan till och med värken vara obetydlig eller ingen, men snart
uppstår dock en varbildning, utgående från tandroten, en tandböld.
Varet söker sig utlopp på något sätt, och om ej utlopp därför kan
ske genom en förstörd tandkrona, bryter det genom tandköttet,
och en tandfistel har sålunda bildat sig. Tandkronan kan nämligen
vara jämförelsevis frisk, oaktat varbildning vid rotspetsen utveckla!
sig. En tandböld bör tidigt öppnas av tandläkaren eller läkaren:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
