- Project Runeberg -  Min hembygd i Tjust /
19

(1933) [MARC] Author: Gustaf Ahlm - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kungen roste horn to sitt, mon han vände tebake
te Sverge|, än en gång, å då do han där knall och

fall.

— Vet mor Svensson vad det var för en klocka, som
jätten inte tålte att höra, sporde en gammal inspektor,
som suttit och lyssnat till sägnerna. Jo, det var just
den klockan, som hänger under huv på Gamlegård.
Den har blivit ditförd från Kapelludden, där det fanns
heligt rum långt före digerdödens tid. Fiskaren, som
bor där, kan ännu visa stubben efter eken, i vilken
kapellklockan hängt. Det är gammalt gods i den
klockan, osmundsjärn ur hedningabläster.

Alla sutto tysta en stund, var för sig grubblande över
den mystik, som var förknippad med den gamla
klockan. Men så tog verkgesällen, snar till invändningar
som vanligt, ordet.

— De däringa som inspektorn sagt kan ju vare sant,
men att klocka sjunger, så att en förstår hele
menin-ger, de tror ja för min del ä lögn.

— Ja, det beror på sinnelaget hos den, som lyssnar,
genmälde inspektören. Till och med jag har tyckt mej
förstå vad klockan sjunger ibland. Och jag kan för
resten berätta en annan historia.

Hos gamlebaron gästade en gång en sån där som var
mycket på ät, såvida han inte var mera på drick, och
det var väl orsaken till att han en gång på en harjakt
råkade vilse i skogen. Det blev snöstorm och på
hemväg hade han hela tiden vädret emot sej. Sent omsider
kom han i lä bakom uthuslängorna vid Gamlegård. Då
började en klocka ringa mitt i natten. Det var den
gamla klockan under huven, som satte igång. Repet hade
lossnat i stormen och klapprade och slog mot
gavelväggen. Om man får tro vad den bålde nimroden
sedermera berättade då han broderade ut sina äventyr från
stormnatten, så sjöng klockan precis som jag nu:

Ja minns braket då eka föll
över körktaket men ja höll,

ig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:29:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemitjust/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free