Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Barnens skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2 timmars hvilotid mellan hvarje digifning, och låter sista
måltiden blifva sent på aftonen, på det att det må hafva
ro till morgonen.
Modren bör under digifningen, liksom under
hafvandeskapet, föra ett indraget, stilla och naturenligt
lefnadssätt, i synnerhet undfly allt, som kan orena blodet och
åstadkomma häftiga sinnesrörelser. Digifningen straxt efter
det modren varit utsatt för sådana är för barnet högst
skadlig, och man har exempel, att barn på sådant sätt
blifvit angripet af kramp samt hastigt dött. Äfvenledes
är digifning skadlig straxt efter sedan modren tagit
starkare kroppsrörelse eller blodet genom en stark måltid
kommit i lifligare rörelse. En känd sak är, att, då
modren förtärt surt eller starkt kryddad mat, barnet
angripes af kolikplågor eller blifver oroligt. Stor försigtighet
fordras med afseende på den äkta sammanlefnaden under
digifningen, på det att denna icke må afbrytas genom en
ny grosess. Aldrig får bröstet bjudas åt barnet straxt
efter en sådan äkta umgängelse. Skulle under
digifningsperioden nytt hafvandeskap uppkomma, måste modren
upphöra att gifva di.
Under de första veckorna bör barnet under inga
omständigheter erhålla annan föda än modersmjölken, och har
modren tillräckligt med mjölk i brösten, bör under 4 à
6 månader och derutöfver ingen annan föda gifvas barnet.
Litet, icke för kallt, vatten kan man gifva det att dricka,
sedan första månaden gått till ända, men fast föda eller
gröt får det på inga vilkor förtära. Högst oförståndigt
vore, att gifva barnet kaffe, thé m. m., hvaraf svåra
krampanfall ofta blifvit framkallade.
Kan modren af brist på mjölk eller af annan giltig
orsak icke sjelf gifva di, så måste antingen barnet näras
genom amma eller med komjölk. Det första sättet är för
barnet förenadt med så stor fara och svårighet (ehuru
mera naturenligt än det senare), att det i de flesta fall
helst bör undvikas. Mycket både moraliskt och physiskt
elände införes nemligen ej sällan med ammans mjölk i
det lilla barnets själ och kropp. Skall amma begagnas,
bör hon vara frisk och kraftfull, mellan 20 och 35 år
gammal, hvarken för mager eller för fet, hafva gladt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
