Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Lifsvilkoren: Kammarvärme, kroppsrörelse m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regelmässigt förlopp och öfvergå till helsa, om man med
afseende på sjukrummet, sängbädden, mat och dryck stälde
den sjuke på mera kylig diet. Ett motsatt förfarande,
som läkarne ofta iakttaga, eller att utestänga frisk luft,
förbjuda friskt vatten till dryck och hålla hög temperatur
i sjukrummet medför deremot största fara för den sjuke.
4) Kroppsrörelse, arbetssysselsättning.
Hvad vattnet är för jordkroppen, nemligen den vätska,
hvars normala omlopp hufvudsakligen bibehåller dess alster
vid friskhet och lifskraft, det är i ännu högre grad blodet
för menniskoorganismen. "Lifvet är i blodet", heter det
med rätta, och dess normala beskaffenhet äfvensom dess
reguliera normala omlopp i kroppens alla delar utgör det
vigtigaste momentet så väl med afseende på organismens
utveckling, som bibehållandet af dess helsa. För erhållande
af friskt, rent, normalt blod tjenar ett naturenligt
förhållande till alla lifsvilkoren. För åstadkommande åter af
ett normalt blodomlopp i organismen hafva vi i
kroppsrörelse (gymnastik) ett det vigtigaste och
förträffligaste medel, som efter egen fri vilja kan användas.
Då menniskan genom syndafallet hemföll under
sjukdom och död samt dermed sattes i strängare beroende af
naturens lagar och vissa bestämda lifsvilkor, så dömdes
hon äfven af Gud till flitigt och mödosamt kroppsarbete
med de orden: "du skall äta ditt bröd i ditt anletes svett."
Icke allenast Guds rättfärdighet förestavade detta
domsutslag öfver den fallna menniskan, utan äfven lika mycket
Hans vishet och kärlek, alldenstund kroppsrörelsen är ett
af de vigtigaste vilkoren för god, jemn helsa och långt
lif. Jordens odling (åkerbruk) äfvensom trädgårdsskötsel
är också på denna grund icke allenast den mest
helsosamma kallelse och sysselsättning för menniskan, utan
enligt de största statsekonomers i nyare tiden omdöme
(Adams. Smiths, Roschers m. fl.) äfven den, som bereder åt
hela samhället största lekamliga nyttan. Under Roms
ärorika period, då lefnadssätt och seder ännu voro enkla, stod
åkerbruket i stort anseende, och flera de högsta embetsmän
den tiden lemnade ej sällan statsrodret, såsom historien
berättar oss, för att efter väl fulländadt värf återtaga en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
