- Project Runeberg -  Illustrerad beskrifning öfver Helsingland för folkskolan /
44

(1898) [MARC] Author: Anders Johan Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näringsgrenar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhållandet, har berott därpå, att här funnits god tillgång på
skog, hvaraf man brännt kol. Och vid järnhandtering
behöfves mycket kol. Malmen forslas hit från andra landskap.
Järnet uttages sedan ur malmen vid järngrufvor. Järnbruken
äro vanligen förlagda vid något vattenfall, där drifkraft för
maskinerna finnes. Ofta är bruket omgifvet af vackra
planteringar, och ger genom sina präktiga byggnader och anläggningar
ett vördnadsbjudande intryck.

»Malmen nedsmältes i masugnar, som också kallas hyttor.
Masugnen är en hög byggnad med stora skjul för malm- och
kolupplag. Inne i masugnsbyggnaden upphettas malmen,
för att sedan bättre kunna sönderkrossas. Krossningen sker
med maskin. Utanför masugnsbyggnaden ligger en mängd på
detta sätt behandlad malm. En del är ännu brännhet efter
upphettningen.

I andra ändan af huset står den egentliga masugnen.
Den är en hög, rund, tornlik skorstensbyggnad. Vid sidan
står en väldig ångmaskin, som prässar varm luft genom
öppningar in i masugnen. Det hvisslar och hviner, så att det
gör ondt i öronen, när den varma luften prässas från »blästern»
in i den glödande massan. Upp till ugnens öppning forslas
korgar af malm och kol, som ömsevis tömmas i
masugnsöppningen. Små lågor fladdra fram och en brännhet luft slår en
i ansiktet. Nere vid foten af masugnen gör man sig i
ordning att taga ut den smälta massan. Små gropar gräfvas
i sanden framför ugnsöppningen. Masmästaren tager ett par
tag i den slutna öppningen. Det lyser hvitt så att ögat bländas.
En glödande järnström kommer fram i en hvit, smal stråle
och fyller den ena sandformen efter den andra. Där får järnet
ligga och stelna. Nu är det tackjärn.

I omnejden finnes en hel del bruksanläggningar, där järnet
vidare förädlas, smides eller gjutes.» (Torpson).

De största järnbruken äro Ljusne och Iggesund. Ljusne
ligger nära Ljusnans utlopp i Bottniska viken. Där finnes en
större ångsåg, masugnar, valsverk, smedja med flera härdar,
mekaniska verkstäder, kettingsmedja och kvarnverk.

Iggesund ligger vid Forsavattnens (Iggesundsåns) utlopp
i Bottniska viken. Järnbruket har storartade byggnader. Där
finnas masugnar, rostugnar, konverter för bessemerblåsning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/helsingl/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free