Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persernas makt drager mot Hellas - Xerxes tåg till Grrekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nemligen den mångtoppade Hymettos, som ännu i våra dagar är rik på
välluktande örter och den yppersta honung. En sydlig gren af detsamma,
som kallas Laurion, utsträcker sina skogbeväxta höjder ända till halföns
yttersta spets, der udden Sunion brant och kal bjuder de svallande
vågorna spetsen. Nu hade staten silfvergrufvor i berget Laurion, och deras
afkastning, som var ganska betydlig, hade förut utdelats bland folket.
Themistokles framkom nu med det förslaget, att denna utdelning ej mera skulle
ega rum, utan inkomsten deraf användas till en flottas byggande. Såsom
skäl till detta förslag uppgaf han ej ett nytt anfall af barbarerna, emedan
detta låg för långt; borta, utan kufvandet af ön Ägina, som hittills hade
åsamkat Ättika stora förluster genom sin öfverlägsna sjömakt. Folkets
beslut blef öfverensstämmande med denna begäran, och man byggde snart
under den outtröttlige mannens ledning .200 skepp, hvilka likväl kunna lika
litet mäta sig med vår tids linieskepp, som dåtidens Akropolis ined våra
tiders stora och vidsträckta fästningsverk. Sjöfolkets öfningar bedrefvos lika
ifrigt som dessa fartygs byggande, och det visade sig snart att både
anförare och folk voro af en helt annan beskaffenhet än de vekliga Jonierna.
Den nya flottan vågade snart att ej utan framgång mäta sig med Aginas,
och detta krig blef en förträfflig öfningsskola för den förestående förtviflade
striden mot Perserna, der insatsen var antingen en odödlig ära eller en
fullständig undergång.
V.
Xerxes’ tåg till Grrekland.
Efter några strider om throfren och sedan det egyptiska upproret
blifvit kufvadt, satt Xerxes, son till Darius och den äregiriga Atossn, på
Persiens thron, som nu återfått ny stadga, Han beslöt snart, på sin moders och
den krigiske Mardonius’ inrådan, att ställa sig i spetsen för ett nytt
härnadståg mot Grekland.
I fulla fyra år pågingo rustningarna i det jättestora rikets alla
provinser. I början på femte året samlade sig på slätterna öster om Euphrat
alla de nationer, af hvilka det persiska riket bestod; dessa alla utryckte på
en herrskares befallning från sina hem, för att draga till strids mot ett
ringaktad t men fritt folk.
Det fanns intet folk mellan Medelhafvet och det Indiska hafvet, som
ej hade ditsändt trupper, klädda och utrustade hvar och en efter sitt lands
sed. Perserne utgjorde kärnan af denna här. Deras klädsel och rustning
var lånad från Mederna: så kallade tiarer eller opressade hattar, brokiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
