Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagstiftning i Sparta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
sida och mängden åhörde nu uppläsandet under en vördnadsfull tystnad.
Först sednare då sakernas nya ordning skulle införas skall ett upplopp hafva
ägt rum. En ung vällusting och dagdrifvare, Aleander, slog den
vördnadsvärda mannen på ögat, men blef gripen af folket och öfverlemnad åt hans
godtycke. Den vise behöll honom i sitt hus, utan att ens klandra hans
handling, lät honom blifva vittne till hans godhet och rättskaffenhet och
förvandlade honom sålunda till sin tillgifnaste vän och trognaste anhängare.
Lagarne fastställde först statsstyrelsens form och den offentliga samt
enskildta rättens upprätthållande. De ärftliga konungarne skulle bekläda de
högsta embetena. De voro ordförande i senaten, anförare i krig, skulle
förrätta de vigtiga offren och upprätthålla förbindelsen med oraklet i Delphi-
Genom stora gods och mångfaldiga
skänker, som de erhöllo vid åtskilliga tillfällen,
fingo de medel att upprätthålla sitt yttre
anseende. Huru mycket än deras
anseende inskränktes och deras
företrädesrättigheter nedsattes i den följande tiden,
hade de ändock alltid ett stort inflytande
på statens angelägenheter, såvida nemligen
de egde tillräcklig duglighet och kraft att
göra det gällande.
Konungarne voro ordförande i
senaten, som i Sparta kallades Gerusia, det vill
säga de gamles råd. I denna
vördnadsvärda församling, .som bestod af 28 män,
hvilka alla måste vara sextio år fyllda,
Lykurgos. rådgjordes om statens alla inre och yttre
angelägenheter. Krigsförklaringar, fredsslut, förbund och öfverenskommelse!*
med andra folk, likaledes förvaltningshandlingar, fördelningen af godsen,
med-borgarnes och de beroende larultbornas förhållanden, domvärjon öfver brott,
som bestraffades med döden eller landsförvisning, berodde af Gerusians
öfverläggningar och beslut. Konungarne deltogo äfven dervid i omröstningen,
så att församlingen egentligen bestod af 30 medlemmar, hvilka alla bestodo
af den andra doriska stammen Homöerne (adeln) och voro valda på lifstid.
Folkförsamlingen utgjorde styrelsens tredje beståndsdel. Alla Gerusians
beslut, som rörde medborgarenas allmänna bästa, blefvo dragna under
folkförsamlingen och der antingen antagna eller afslagna. Man påstår att allt
talande och rådslående här var förbjudet, men denna artikel fanns svårligen
i den gamla lihetra, Lykurgos’ lagbok. Trovärdiga historieskrifvare berätta,
hurusom utländska sändebud höllo långa tal i den spartanska folkförsamlingen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
