Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt närmare vid varandra. De strövade omkring
i skogen tillsammans på de stunder, som Brandel
icke måste ägna åt jordbruket, och han visade
henne alla de vackraste ställena.
Djupt inne i skogen, där pyrolan lyser vit
mot den gröna, mjuka mossan och doftar som
en underbar parfym i en balsal, kunde de sätta
sig ned och prata. Det var, som om de aldrig
förut känt varandra och nu byggde upp sin
vänskap på ny grund. Livet i staden föreföll
dem båda så främmande. Nuet uppfyllde dem
helt.
"Har du märkt," sade Helena en gång, "att
dagarna flyta samman till ett alldeles som vågorna
i sjön, som följa tätt på varandra. När den här
tiden är slut, kommer jag att se tillbaka på den
som en enda, lång, solig dag uppfylld av
blomdoft och skogssus."
De sutto uppe på en bergklint. Nedanför
dem böljade ett sädesfält, och längst bort drog
sjön en strimma av blått. Brandel satt litet bakom
Helena, och hans ögon dröjde vid hennes vackra
185
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
