Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Sluta! Sluta!" ropade hon. "Jag tål inte så
mycket blommor på en gång." Hon gick fram
till honom över den mjuka mattan och lade sin
hand på hans axel. "Det är för Helenas skull,
jag behåller så mycket som möjligt av humor och
ungdom. Hon tror ju, att jag är änka, då jag i
själva verket endast är hustru åt en förlupen
man. Det var väl ej så underligt att jag tänkte
på dig, när jag tänkte på Helenas framtid?"
"Skall du då aldrig glömma?"
"Aldrig! Låt oss inte tala om detta mera."
Det blev en stunds tystnad.
"Och du blir min vän som förut," sade hon
bedjande.
Han var ej så lätt avväpnad. "Jag har tegat
alla dessa år," sade han, "därför att jag tänkte
vänta, till dess Helena blev litet äldre. Inte kan
jag vara din vän, när jag älskar dig så?"
"Ingenting är förändrat," sade hon leende,
"vårt samtal har aldrig varit. Du vet mycket väl,
att Helena och jag ej kunna vara utan dig. Ett
hushåll på bara fruntimmer! Vi leva lika oregel-
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
