Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| N:o 23. 1828. | STOCKHOLM. | den 20 Sept. |
Tryckt
hos
Johan Hörberg. | HEIMDALL. | Utdelas
hos
Norman & Engström. |
Musik.
Musikaliska inrättningar i Paris.
Här meddelas fortsättning af en landsmans bref till
en af hufvudstadens ton-konstnSrer, af hvilket vi intagit
vissa delar i N:o 4 och 6. Orsaken, hvarföre
fortsättningen blifvit så sent införd, har varit, att vi ej
velat på en gång lemna läsaren så många artiklar
om Franska konstens närvarande ståndpunkt.
"Bland musikaliska inrättningar, som fullkomligen
uppfylla sitt ändamål, kan man räkna l’Institution
Royale de musique Religieuse, hvars föreståndare är
Choron, författare till åtskilliga vackra
kompositioner, men ännu mer aktningsvärd som stiftare af en
utaf de bästa musik-konservatorier i Europa. Jag
har till och med i Italien icke hört någon
conservatoire så fraiche, så underhållen, så förtjenande sitt
namn. Rösterna, som utföra de stora messor och
allvarliga kompositioner, hvilka här gifvas, äro till
ett antal af omkring 150, efter hvad jag kan tycka.
Trenne gånger har jag här hört uppföras Hændels
odödliga Alexanders fest. Denna herrliga
komposition, hvaraf chörerna i synnerhet äro förvånande,
äger ännu, till det mesta, denna friskhet, denna
snillets eviga ungdom, som utgöra första kännetecknet
af sann genialitet. Den uppföres här endast under
ledning af ett Clavecin och med ett par basar, på
det rösterna, de ädlaste af alla instrumenter, må
ensamt sysselsätta och fängsla åhöraren. Också,
hvilket intryck göra icke denna massa valda röster,
öfvade till den grad af sammanstämning, som här! Det
är så, vi måste föreställa oss englarnes chörer.
Choron har sagt mig, att han från alla delar af
Frankrike samlat dessa elever. Sopranerna och altarna
sjungas af fruntimmer och unga gossar från 8 till
12 år. De senare ersätta sopran-stämmorna i
Italienska kyrkmusiken på ett mindre stötande, men
i musikaliskt hänseende lika effektfullt sätt. Man kan
t. ex. ej tänka sig något vackrare, än Cherubinis
två-stämmiga motett Lauda Sion, sjungen af
gossarne Plée och Dutheil. Oberäknadt de mjuka
silfverklara rösternas magiska effekt, är ensemblen
fullkomlig, och utförd med en renhet, smak och àplomb,
som man förvånas att finna hos artister af denna
ålder. Den lilla Dutheil, hvars stämma verkligen
är himmelsk, har också fått tillnamnet l’enfant du
chant. Jag försummar aldrig, att bevista dessa
koncerter, der man äfven äger det nöjet, att träffa
flera bland våra dagars utmärktaste kompositörer,
såsom Neukom, Rossini, Boieldieu, Onslow,
Cherubini, m. fl., bland åhörarnes antal. Repertoiren
utgöres af religiös musik af Mozart, Hændel,
Marcello, Porpora, Jomelli, Porgolese, Durante, Leo, och
åtskilliga nyare, — allt kompositioner, som man
sällan får höra, och måhända ingenstädes,
undantagande den heliga veckan i Rom eller vid vissa
tillfällen i Catholska kyrkan i Dresden, så väl utförda.
Den stora Conservatoiren har äfven under denna
vinter gifvit sina koncerter, tvenne gånger i
månaden och alternerat med Chorons institut, så att man
ägt en klassisk koncert i veckan. En af dessa
koncerter, som gafs med mer än vanlig högtidlighet,
var tillika ett dödsoffer åt Beethoven, och uppfördes
på årsdagen af hans död, samt utgjordes endast af
kompositioner af denne store mästare. Denna
omständighet är så egen, att det säkert interesserar dig
att veta, huru koncerten var sammansatt. Den bestod
af följande stycken: 1 Afd. 1:o Beethovens heroiska
symfoni; 2:o Hans Benedictus, med chörer och
recitativer, sjungna af operans första sujetter; 3:o
Quintett, speld af utmärkta artister; 4:o Quartuor ur
operan Fidelio; 5:o Violin-koncert utförd af Baillot.
Andra afdelningen utgjordes af hans oratorium
Frelsaren på Oljoberget. Att utförandet i allmänhet var
förträflligt, behöfver jag ej säga dig. Du känner
denna orchester, om hvilken Kejsar Alexander
yttrade, att den liknade en armée, som var
sammansatt af bara generaler. Det befinnes kanske äfven
ingen vid någon stämma der, hvilken ej kunde låta
höra sig i en solokoncert. För min del har jag aldrig
hört en symfoni så utföras, som, på en af de
senare koncerterna, Beethovens stora symfoni i c Moll.
Jag bör vid detta tillfälle nämna, att Beethoven, som
hittills varit mindre känd och beundrad i Frankrike,
nu blifvit publikens favorit-kompositör. Det synes,
som en revolution i musiken skulle stå i
sammanhang med den, hvilken begynts i litteraturen och de
bildande konsterna, och det är ej möjligt, att icke
musiken skulle vinna derpå. En publik, som
börjar njuta Beethovens kraftfulla och gedigna
kompositioner, låter icke längre mätta sig af Aubers
snömos[1].
Du finner häraf, att man icke heller saknar nöjet
att höra religiös musik i Paris, äfven om man icke
tager i beräkning messan, som uppföres hvarje
söndag i Kongl. kapellet, och hvilken ofta är rätt
vacker, samt musiken i Judiska Synagogan, hvilken
äfven förtjenar att höras. Israels barn hafva, sedan
Konung Davids tid, just icke utmärkt sig på den
musikaliska sidan. Här göra de dock ett undantag,
och bland rösterna finnas i synnerhet en basröst, som
är en af de vackraste i Paris. Men i frågan om
religiös musik kan jag ej underlåta nämna den messa,
som hvarje år uppföres på årsdagen af Ludvig XVI:s
död. Sorgedagen uppföres den i St. Denis, men i
musikaliskt afseende är det bättre att höra
generalrepetitionen i Tuillerierna. Neukom förde oss dit.
Detta requiem af Cherubini, ett af de yppersta
stycken i kyrkmusik, seenare tider förmå uppvisa, är,
som du vet, äfven gifvet hos oss. Derigeradt af
kompositören sjelf och utfördt af en personal af 250
personer, bland urvalet utaf alla artister i Paris,
måste det naturligtvis äga en fullkomlighet i enhet
och styrka, som det annorstädes svårligen kan äga.
Hvilken höghet, ädelhet och kraft i kompositionen,
[1] Läsaren torde erinra sig, att Auber satt musiken till
operan Snöfallet. Red. Anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/heimdall/1828/0093.html
