Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
pâ denna mjuka matta, hvarpå naturen gratis beredt
en bädd ät mig och der jag ljuft vaggades i sömn
af trädkronornas och vindunsternas susning. Om ni
icke stört mig, så skulle jag hafva sofvit tills jag
blifvit fullkomligt nykter, men nu tycker jag att jag
liksom befinner mig i bakrus. Tycker ni icke det-
samma?
— Kan väl vara, — skrattade den unge grefven.
— Det skulle vara roligt veta hvar jag egentligen
funnit ro för min trötta Kropp, — fortfor studenten;
— förmodligen någonstädes i hjertat af min på svin
och nöt så rika faderneprovins, den nordens kornbod,
för hvttfs skull svear och daner så länge sleto hvar-
andra i håret. Nu ha de lyckligtvis hållit upp der-
med, förmodligen derföre att nutidens slägte icke har
något hår, som är värdt att slita uti, hvarom ni sjelf
kan öfvertyga er.
Med dessa ord blottade han skrattande sin kala,
skinande hjessa.
Fredrik hade helt och hållet förlorat sitt dåliga
lynne och svarade i samma muntra ton, som den andre
anslagit :
– Ni har rätt, vi stå här verkligen i hjertat af
det nötnärande Skåne, såsom Homäros skulle uttryckt
sig om han fallit på den idéen att besjunga denna
vår gemensamma fäderneprovins, men nu föll detta
honom icke in.
— Nej, det gjorde det icke, — bekräftade studenten,
och väl var det . . .
— Hvarföre så?
— Jo, ty då hade studenterne fått en rapsodi
mera att plugga in i sina skallar.
— Deri har ni rätt, — skrattade Fredrik, — den,
som vill, kan se allt från den lustiga sidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
