Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
hört ett nykterhetsföredrag av Arbman kommit till
samvets-oro över att han en och annan gång tagit isig ett rus —
något som då ansågs rent av som en rättighet för en annars
skötsam och ordentlig person — vände sig i denna sin oro
till prästen i -sin församling för att få råd och upplysning.
Svaret blev: »det där är väl ingenting att ängslas för. Gå
hem och tag dig en sup, så går det över». Då mannen
såsom äldre berättade om saken, hade han redan för länge
sedan kommit till insikt om det orätta i
brännvinsmissbruket. Hans samvete hade förbjudit honom att följa sin
själasörjares råd.
Även i prosten och hovpredikanten Olof Dillners hem
rådde en världslig ton. Såväl prostens egna som
komministerns, OLOF MIKAEL NORDINS (i Lockne, sedan i
Sundsjö) predikningar voro färgade av tidsandan, och
ingendera stod i den kontakt med folket, att, när väckelsen
började, de väckta kunde känna sig manade att vända sig
till dem med sina inre angelägenheter.
Då den stora väckelsen började i vårt land på
1840-talet, kunde den mångenstädes ansluta sig till ännu
fortlevande pietistiska rörelser, som börjat under det föregående
seklet. Detta var händelsen t. ex. i Hälsingland och övre
Norrland. I Ångermanland hade den blivit förberedd av
banbrytare sådana som E. P. SELAHN i Säbrå († 1830)
och PER BRANDELL i Nora († 1840). I Jämtland
däremot rådde vid den åsyftade tidpunkten, i stort sett, mörker
och andlig död. Väl funnos historisk tro, djup vördnad för
prästens ämbete, sträng kyrklig observans samt yttre
aktning för Guds ord och sakramenten, i vilket allt väckelsen
kunde finna värderika anknytningspunkter. Men allt
stannade vid de yttre formerna; det liv, som bort fylla dem,
fattades. Ej sällan voro med själva iakttagandet av de’
kyrkliga bruken vidskepliga föreställningar förknippade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
