Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I hästlöpnings-frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
whip and lost the race» är ett citat, som man allt som oftast läser
i engelska recensioner om löpningar. Den mera flegmatiske, late
hästen är deremot mer eller mindre okänslig för smackning eller ett
skänkeltryck. När man vill att denne i ett visst ögonblick skall
forcera farten, behöfver han en anmaning med sporren, men det finnes
hästar som visa fullkomligt likgiltighet och okänslighet för sporrens
hjälper; på dessa tjenar då spöet som en maning, och spöet, som bör
vara kort och styft just för att undvika s. k. »sveprapp», föres, om
det brukas rätt, i en cirkel bakifrån nedåt och framåt-uppåt, blott
snuddande vid hästen för att uppmana honom att i en slutstrid
underhålla sin aktion, tills målet är förbi, då han afsaktas. Det är
derjemte att märka, att hästen i det exalterade tillstånd, hvari han under
löpningen befinner sig, helt visst icke känner dessa maningar på långt
när så lifligt som i hvila eller under lugnare rörelsetakter. Det
ligger en betydande öfverdrift i den uppfattning, man från vissa läger
vill söka bibringa allmänheten af de vedermödor, för hvilka
kapplöpningshästarne vid löpningarne äro utsatta. Om det nu också icke
kan förnekas, att djurplågeri kan förekomma och har förekommit vid
kapplöpningar såväl som vid hvarje annat användande af hästen, är
dock allmänheten betydligt vilseledd i fråga om frekvensen af dessa
fall, åtminstone att döma af den agitation, som drifves mot desamma
men man har en märkvärdig benägenhet att basuna ut hvad som
händer vid en kapplöpning och tillägga det en helt annan och större
betydelse, än om en häst under andra förhållanden manas eller straffas.
Man tänker icke på, att allt slit och släp, all misshandel och alla
anmaningar i skilda former, som andra hästar under årets allra största
del äro utsatta för, de äro så att säga för kapplöpningshästarne
koncentrerade till dessa få minuter, löpningarne räcka, det är deras
vedermödas stunder, och om en och annan dervid får ett sporrstick,
ett spörapp som maning att under några korta ögonblick anstränga
sina yttersta krafter eller om han genom olycka, som ju kan
förekomma, ådrager sig någon skada, så måtte väl ända i all rimlighets
namn hans lott vara åtskilligt bättre än de flesta för andra ändamål
i anspråk tagna hästars. Tänk t. ex. på hvad alla dessa åkarhästar
få slita ondt, räkna tillhopa alla piskrapp, de under året få uppbära,
tänk på alla dessa hästar ur skilda läger, som brutna och halta,
utmerglade och hungriga få bära både dagens och nattens tunga, tänk
på dem, som få släpa i åkern från morgon till kväll, tänk på dessa
skogskörslor med de ytterliga vedermödor och ansträngningar, hästarne
der ofta blifva underkastade, tänk vidare på, hur den omsorgsfulla vård och
utfodring, man egnar kapplöpningshästen, till en betydande grad
skyddar honom från en del svåra och smärtsamma sjukdomar (kolik,
hämoglobinuri m. fl.), gör med ett ord en allvarlig, saklig och opartisk
jemförelse, och slutomdömet måste åtminstone för mig blifva det, att
i sjelfva verket få om ens några hästar föra som sagdt en så
behaglig tillvaro som kapplöpningshästarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
