- Project Runeberg -  Ödesglimtar /
59

(1908) [MARC] [MARC] Author: Hilma Angered-Strandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inte ge soflet med, det där är redan för gammalt att öda
tal på, men om förnuftet medgifver att fara så långt bort
för ingenting annat, det vill jag lämna osagdt och inte
yttra mig om.»

Lars såg mest undersam ut, hvart det skulle bära hän,
det hela föreföll nedstämmande. Som vanligt var han för
sin död icke god till att förstå, hvar Gustaf fick orden
från, Gustaf hade alltid varit så där tänkande af sig och
velat upp i världen — tänk bara att stå här midt på blanka
hvarda’n och predika som på ett föreningsmöte.

Gustaf talade:

»Du har tagit dagen som den kommit, Lars, så har det
blifvit till, att du aldrig lärt dig något bestämdt utan gått
kvar hemma i byn på åker och äng, lejkarl åt hvem som
helst.»

»Ja, jäkeln ana eka,» inföll Lars hoppfullt, detta förstod
han, hans ljusblå, dåsiga blick klämde sig plötsligt vildt i
stacken, där denna lyste som klart gull i solskenet.

Gustaf skrefvade raskt ut med benen för att stå
stadigare och flyttade rocken öfver på andra armen. Han
fortsatte fermt.

»Du ville aldrig hålla på med ett och samma, jag säger
det alldeles som det är, jag är rädd, du inte heller dugat
komma dig upp till handtverkare, Lars, för till det behöfs,
om jag får så säga, uthållighet i geniet och soliditet och helst
nutidens fordringar, med det menar jag i allmännelighet
det sociala. Ni har inte sinne för det sociala här på landet.
Men för den, som är hemma i politiken och socialismen
och sådant, är Amerika som skapt, då kan man bli hvad
som helst, jag säger inte president, för till det allra högsta
ska’ man vara född i landet, och di ljuger nog också en
hel del folk, människan ska’ inte vara för stortänkt eller
gå för långt, hon ska’ rätta sig efter omständigheterna, men
det är luften, ser du, luften, utan den dör människan, och
anbelangande mig, så har jag känt, att min timme har
slagit, för Amerika är ett samhälle, som är mig så till
sägandes vuxet.»

Lars satt allt rödare i synen, ofrivilligt ansträngde han
sig våldsamt att fånga några kom af den smattrande
ordskuren för att därmed tolka sina egna sjudande intryck,
men fann uppgiften otänkbar, torkade sig med yttersidan
af labben grundligt om munnen och afstod med ens från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:14:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hasodes/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free