Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Verksamhetsmetoderna - 7. Blockad, bojkott och sympatiblockad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
export-, hemmamarknads- och blandad industri. Till den
första gruppen ha hänförts de företag, som till övervä-
gande del producera exportvaror. Den andra gruppen om-
fattar företag med mera klart begränsad avsättning utan
nämnvärd känning med utländsk konkurrens och den tredje
gruppen sådana, vilka ha huvudsaklig avsättning till den in-
hemska marknaden men där möta kännbar konkurrens ge-
nom utländsk import. För manliga arbetare beräknades
medelförtjänsten år 1920 till 3,504 kronor inom export-
industrin, 3,469 kronor inom den blandade industrin och
3,752 kronor inom hemmamarknadsindustrin. Motsvarande
medelförtjänster för 1932 utgjorde resp. 2,123, 2,292 och
3,003 kronor. Medelförtjänsten per timme för manliga ar-
betare var år 1920 kr. 1:61 inom export- och den blandade
samt 1:70 inom hemmamarknadsindustrin. År 1932 ut-
gjorde den 1:13 inom exportindustrin, 1:07 inom den blan-
dade och 1:40 inom hemmamarknadsindustrin.
7. Blockad, bojkott och sympatiblockad.
Den lokalt eller till enskilda företag begränsade strejken
synes, såsom i det föregående påpekats, ha varit den van-
ligaste. I de fall, då den utsträckts till hela yrken, industrier
eller näringsgrenar och givits karaktären av allmän arbetsned-
läggelse, har detta merendels skett successivt och ofta i sam-
band med av arbetsgivareorganisation iscensatt lockout. Till
och med inom kommunikationsväsendet har man i regel för-
sökt tillämpa denna strategi. Då järnvägsmannaförbundet
år 1922 företog en aktion vid de enskilda järnvägarne, bör-
jade det med en av de mindre järnvägarne och utvidgade
strejken efter hand till andra, större järnvägar, trots att
aktionen hade direkt föranletts av en konflikt mellan för-
bundet och järnvägsföretagens riksorganisation.
Såväl den partiella som den allmänna strejken kombineras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
