Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Konstitutionen - 5. Tendenser till skärpt centralism inom landsorganisationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
uppgift av omtanke om förbundens självbestämningsrätt har
ju en mindre sträng centralism kommit att tillämpas inom
landsorganisationen än den, som tillämpas inom förbunden.
Dessa ha dock, enligt landsorganisationens stadgar, skyl-
dighet att handla i samförstånd med landsorganisationens
ledning, så snart de ämna vidtaga åtgärder, som kunna
tänkas föranleda lockout av sådan omfattning, att landsorga-
nisationens stöd kommer att påkallas.*) ”Ingen strejk får
tillgripas, som kan väntas föranleda lockout, med mindre
sekretariatet (landsorganisationens styrelse) därtill lämnat
sitt bifall”, heter det i stadgarne. Sekretariatets beslut kan
överklagas hos representantskapet, som består av ombud
från förbunden och fungerar som landsorganisationens
högsta beslutande myndighet mellan kongresserna.
Redan vid landsorganisationens konstituerande kongress
år 1898 framställdes krav på, att landsorganisationen även
skulle åtaga sig att iscensätta, leda och finansiera anfallsstri-
der. Detta krav har ständigt förnyats, men det har visat sig,
att förbunden ogärna vilja avstå från den självbestämnings-
rätt, som de tillförsäkrat sig, men som de skulle bli nöd-
sakade att offra, därest tyngdpunkten skulle överflyttas från
dem till landsorganisationen. Även år 1922 var frågan
om att giva landsorganisationen karaktären av anfallsorga-
nisation föremål för landsorganisationskongressens prövning.
Ett stort antal motioner hade insänts, vari de ovan omtalade
tendenserna till ytterligare centralisering spårades. Fler-
talet av dem hade tydligen sitt ursprung i den kommunistiska
propagandan, i sin tur starkt påverkad av de centralistiska
principer, som hade lagts till grund för det nya statsskicket i
Sovjet-Ryssland. Syftet var att förmå kongressen, att för-
söka åstadkomma en konsolidering av fackföreningsrörelsen
i en enda stor organisation, en ”klassorganisation”. Ett yr-
kande hade därför kort och gott formulerats så här: ”att
*) Landsorganisationens understödsskyldighet inträder först när
lockouten omfattar mer än 3 procent av det i lockouten indragna
förbundets medlemmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
