Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Konstitutionen - 4. Decentralistiska tendenser inom den reformistiska fackföreningsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
tid merendels vägrat att bifalla detsamma. Det väckte
därför stort uppseende, när metallindustriarbetareförbun-
dets kongress år 1919 biföll ett förslag till stadge-
ändringar, vari detta krav hade inrymts. Meningarne
voro dock mycket delade — för förslaget avgåvos
108 röster, mot detsamma 92 —, varför kongressen fann för
gott att låta företaga en allmän omröstning bland förbundets
medlemmar. Resultatet av denna omröstning blev, att för-
slaget förkastades, till och med inom den avdelning, (metall-
arbetarefackföreningen i Stockholm) som hade framställt
detsamma. Då det förnyades vid förbundets kongress år
1922 kunde det samla endast 56 röster av 189.
Då detta förslag torde kunna göra anspråk på att bliva
betraktat, som det fullständigaste och omsorgsfullast utarbe-
tade av alla de decentralisationsförslag, vilka varit föremål
för allvarlig behandling inom den reformistiska fackför-
eningsrörelsen, bör en redogörelse för densamma lämnas i
detta sammanhang.
Om den i förbundsstadgarne fastslagna rätten för för-
bundsledningen att under vissa förhållanden utfärda förbud
mot strejk och vägra avdelning förbundets stöd hette det i
motiveringen till förslaget:
"En dylik princip måste vara förkastlig för en organisation,
vilken bör ha till uppgift att samla industriens arbetare till kamp
för högre lön, kortare arbetstid och för livets och arbetsförhållan-
denas förbättring. Denna kamp riktar sig såväl mot den enskilde
arbetsgivaren som mot det borgerliga samhället för övrigt, enär vi
vilja omgestalta samhället på socialistisk grundval. Det är ju få-
talsväldet — centralismen — i det kapitalistiska samhället vi be-
kämpa, då bör konsekvensen bjuda oss att ej efterapa detta sam-
hällssystem inom våra egna organisationer. Må ansvaret läggas,
där det bör ligga, nämligen hos medlemmarne själva, vilka det
egentligen bör tillkomma att föra strider.”
De föreslagna ändringarne i förbundets stadgar gingo ut
på, att arbetaregrupp eller avdelning, som önskade göra
framställning angående ändringar i arbetsvillkoren, skulle
underrätta förbundsstyrelsen därom, varvid styrelsen skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
