- Project Runeberg -  I hasardens huvudstad /
163

[MARC] Author: Frank Heller
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Och ulvar skola ligga bland fåren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rännstensunge över en olycka, som drabbat hotellet. Du har avsked
tvärt, det kan jag lova dig i direktörens namn; ut!

Plötsligt tyst, men ännu darrande av invärtes skratt
gav Georges sig i väg, i det han bockade sig för mr Lally
och med ett verkligt rännstensgrin artigt frågade:

— Har ni sett gamle Baraulet i dag, mr Daily? Han
skall visst också skuffas för han sov på sin post i går.

Han försvann pilsnabbt, lämnande mr Lally åt häpna
funderingar över sin unge medhjälpare, de där snart
skulle få ny näring.

När Georges kom ut i hallen, såg han gamle greve
Boujol-Thierry med grevinnan Berkenczy vid armen
skrida nedför trappan mot kontoret, från vilket då och
då röster hördes. Ute i hallen smög en del av betjäningen
omkring med förstulna blickar på varandra. Att någon,
från hotellet haft fingrarna med i spelet ansågs säkert
och detektivchefen hade genast givit absolut förbud för
någon av dem att avlägsna sig. Två detektiver postade
vid dörren. I ett hörn stod gamle Baraulet, darrande
av förskräckelse, med mössan i handen. Georges gick
bort till honom och viskade: — Var inte rädd, père
Baraulet. Jag skall dra er ur sumpen.

— Dra åt helvete, pojke, röt gubben Baraulet, och
Georges gick fnissande tillbaka.

Gamle Boujol-Thierry och grevinnan hade stannat
utanför kontorets dörr och knackade nu på. M. Dachs
öppnade och blev blekare än någonsin vid åsynen av den
sköna ungerskan.

— Få vi komma in, M. Dachs? frågade hon bevekande.
Å, jag vill så gärna se, hur det ser ut, när man gjort
inbrott, tänk, alla mina juveler äro stulna, tillade hon
skrattande, vänd mot sin följeslagare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:13:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hasard/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free