Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 14. Spegels parafraser öfver Davids Psaltare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 957
Uttrycken följa ganska noggrant grundtexten.
I strof 6, där
han enligt urtexten (v. 12) blott skulle bedja Gud förströ och
nederslå fienderna, bryter han med nytestamentligt kärleksnit udden
af sitt hämndebegär, men jämförelsen med str. 3 och 8 visar, att
detta i själfva verket icke fullföljes längre än så, att han råkar i
motsägelse mot sig själf.
Liksom sextonhundratalets predikan öfverflödade af bilder från
och hänvisningar till Gamla Testamentets historiska tilldragelser,
så tänkte sig Spegel i likhet med samtida parafrasörer en rent
historisk psalm, sådan den framträder t. ex. i parafrasen af Dav.
18 (Sp. Ps. LXXVIII) där framställningen är reflekterande episk:
The retade sin Gudh så mången
Gång
Som frälste them från thet
Grufweliga twång
Och frestade honom tjdt
Förglömde hans stora barmhertighet
Samt alt thet under som förr war
skeet.
Tå Gudh förwandlade Watnet i blood
Så ingen utur Ægypti flood
Kunde dricka i långan tjd
Tå han lätt Paddor föröka sig
Och annan ohyra styggelig.
Tå al theras frucht blef matkarnas
kost
All trä föröddes utaf hagel och frost
Ja al dheras boskap och fä
Tå han genom Onda Englars Hand
Lätt härja och dräpa i alt dheras
landh.
Tå Gudh lätt alla sina Wrede gå
Och döden måtte the förstfödde slå
The käraste Arfwingars hopp
Men förde sit folk så säkert och frjt
Som herden een hiord utj huset sit.
Helander: Haquin Spegel.
The woro utom al fara och nödh
Och blant them spoordes alzingen
dööd
Dy hade the glädie och frögd
The wandrade genom thet röda haaf
Men thet blef theras fienders Graaf.
Gudh lätt them komma til önskelig
Roo
Och på thet herliga berget boo
Som han förhwerfvade sielf
Bortdrifwande Hedningar uhr thet
Land
Som han inträchtade med sin Hand.
Men ikke dhes mindre framhärdade
the
Uti ondskan och läto dierfweliga see
At the försmädde Gudz bodh,
Theras lydno war ostadig och kort
Och all Gudz goodhet glömde the
bort.
Förtörnade honom med Afguderj
Och glömde at han hade stått
them bj
uti al theras Jämmer och nödh
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
