- Project Runeberg -  Haquin Spegel : hans lif och gärning intill år 1693 /
214

(1900) [MARC] Author: Josef Helander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 13. Guds Werk och Hwila

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Trettonde kapitlet.

Guds Werk och Hwila.

Haquin Spegels stora dikt öfver skapelsehistorien har, såsom
redan titelbladet angifver, tillkommit »Efter månge lärde Mäns
Anledning». Han lägger intet döljsmål på sitt beroende af
föregångarna utan söker t. o. m. urskulda sig, att han upptagit till
behandling ett ämne, på hvilket lärda män nedlagt så mycken möda
och skicklighet, ty, säger han, »the fleste som af någon Lärdom
äre berömde / hafwa helst beschrefwet thetta Underwerk om
Werldenes Skapelse».

Hufvudinnehållet i den stora sjudagarsdikten är efter den
bibliska skapelsehistoriens urtext (Genesis’ första och andra kapitel)
gemensamt för de olika bearbetningarna. Men materialet har vuxit
vid hvarje omdiktning. Spegels sex första sånger utgöra lika
många sidor in folio som Arøboes i kvartformat, och Arøboe är
vidlyftigare än du Bartas. Spegel som den siste och sakrikaste
har användt de flesta källorna. Själf talar han med en viss
förkärlek om du Bartas och Heyns1, men en närmare
undersökning ger vid handen, att hufvudkällan för de sex första sångerna
är Arøboe och endast för den sjunde du Bartas. Inom ramen af
de förut gifna hufvudtankarna har Spegel styckevis öfversatt,
stycke
1 Enligt Wrangels undersökning »torde Spegel icke mycket begagnat Z. Heyns’
text, om icke för en eller annan tolkning af det gemensamma originalet.» Jfr E.
Wrangel, Sveriges Litterära Förbindelser med Holland särdeles under 1600-talet,
Lund 1897, sid. 205. — Att Spegel vid sin redogörelse öfver källskrifterna icke
drog fram Arøboes namn i förgrunden kan ha berott på en lätt förklarlig
klokhetsåtgärd under det då rådande starka nationalhatet mellan de båda
skan
dinaviska länderna. Man använde samma försiktighetsmått med Regium
Horologium.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 01:56:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/haqsplif/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free