Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 8. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: anordnandet af rikspsalmboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 Josef Helander.
hvars innehåll de så fullständigt tillgodogjorde sig, att af dess 175
psalmer icke mindre än 165 till större delen med oförändrad text
upptogos i den Swedbergska psalmboksredaktionen. Denna
grundstomme utfylldes med tillägg af nyare psalmer i original eller
öfversättningar, verkställda af samtida skalder såsom Spegel, Brask
m. fl. Medan äldre psalmer endast befriades från mest i ögonen
fallande oegentligheter, underkastades de nyupptagna en strängare
kritisk granskning och korrigerades såväl till innehåll som
formgifning, ett verk, hvarpå i synnerhet Urban Hiärne nedlade
mycken skicklighet1. Enligt instruktionen ifrade granskarne därjämte
att genomföra enhet i ortografien och förse mindre kända psalmer
med noter.
Det var konungens vilja, att Swedberg skulle under arbetets
fortgång inhämta råd och bistånd af biskoparna Wirænius och
Spegel, och Swedberg vände sig nu i juni månad 1691, medan
revisionen af 1686 års Siäleskatt pågick, till den som psalmsångare
högt värderade Spegel, hvilken enligt Swedbergs eget omdöme »war
mjkit lycklig i werskonsten, som af hans Guds werk och hwila
och flere wackra arbeten står at se» 2.
Spegel hade själf samlat anteckningar rörande en förbättrad
psalmbok och var lifligt öfvertygad om behofvet af en dylik
revision, särskildt på grund af den stora undervisande betydelse, som
psalmerna ägde för de djupare folklagren. Vördnaden för det
gamla och kyrkligt erkända gjorde honom böjd att reformera med
för oss okända mellanhafvanden mellan boktryckarne Eberdt och Goldnaw.
Den förre utgaf psalmböcker på den senares bekostnad (som t. ex. En Christens
Gyllene Clenodium eller Siäleskatt af år 1684) och enligt KLEmmInas och Norpisns
Svensk Boktryckeri-Historia sid. 177 skall Goldnaw äfven hafva tjuftryckt
psalmböcker under Eberdts namn.
1 Hiärnes »Observationes qvædam in Hymnis nostris Sueticis ecclesiasticis»
finnas i original i T. 164, Uppsala. Han uttalar sig där rörande psalmer, som borde
införas, bl. a. sålunda: Hwad H. Biskopens Mr. Hakv. Spegels andelige
psalmer angåäå, som allenast för theras andacht som i sine huus willia lofwa och
prijsa Gud, ähre stälte, så ähre de det sannerlige wärde at de ibland de främbste
andelige loffsånger och huusspsalmer böra reeknas och några af dem myckit
wäl i Kyrkio-Psalmer stå . . . (at stella ? — oläsligt). Härefter uppräknas några
exempel.
2 Swedbergs egenhändiga Lefwernesbeskrifning, Skara ex. sid. 280.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
