Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 7. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: revisionen af den svenska bibelöfversättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 111
som under många släktled utgjort landets förnämsta bokskatt. De
beaktansvärda förtjänster, den äger genom noggrannhet i
konkordantier, register och marginalupplysningar samt korrekt tryck och
en praktfull utstyrsel, som döljer de yttre tecknen af editionens
tillfälliga karaktär, lämna dock ringa godtgörelse för att verket i
hufvudsak förfelat den sträfvan efter en grundtextenlig svensk
tolkning, som från början knöts därvid. Äfven af den tidens män
betraktades textredaktionen som ett interimsarbete, »till dess någon
annan edition in folio, med större fullkommelighet effter handen, kan
blifwa inrättad», och röster af skarpaste klander mot bibelarbetet,
sådant det gestaltat sig, höjdes både före och efter utgifvandet. I
ett af Gustaf Peringer Lilieblad senast år 1699 författadt, i talrika
anonyma afskrifter utsändt häfte »Oförgripelige Observationes
angående den Swänska Bibelens version» blottas skoningslöst dess
många brister. Med exempeal illustreras, huru meningen
somligstädes är i löjeväckande grad förstörd och förvanskad och den
språkliga affattningen sådan, att mycket få versar finnas, i hvilka icke
några ord antingen läggas till eller tagas ifrån texten. Konjugationer,
modi, tempora och accenter förmenas vara flerstädes oriktigt
fattade och många ord felaktigt öfversatta, så att versionen ibland
löper snörrätt emot texten. »In summa», slutar han, »Versionen,
then Swenske, är så illa verterad, at jag kan wijsa in libris
historicis, der som texten är aldra lättast, inom 20 eller 30 blad, mer
än tusende fehl större och smärre».2 Visserligen hade en och
annan af de anmärkta bristerna vunnit rättelse i 1703 års edition, men
då denna kritik fortfarande vände uppmärksamheten till sig, grep
den unge e. o. professor Johannes Gezelius, den tredje i ordningen
af samma namn, till pennan och ägnade en grundlig vederläggning
åt dessa stundom allt för generellt tagna och öfver målet skjutande
angrepp. Med hänvisningar till Luthers och andra versioner
ådagalägger han, huru de påvisade felen uppkommit, och beklagar, att
Anonymus icke lefvat på Luthers tid och kunnat lära honom tyska
och hebreiska. Flertalet anmärkningar stämplas såsom grundlösa
2 Jfr N. 1941 in 4:o, m. fl. afskrifter, Uppsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
