Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 7. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: revisionen af den svenska bibelöfversättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 Josef Helander.
anmärkningar införa annotationer och uttolkningar efter
originalspråken 1.
Då den yngre Gezelius år 1681 sändes till Narva som
superintendent, medförde han kunglig befallning att först fullborda
arbetet öfver Nya Testamentet. Åren 1693 och 1695 öfversändes
de fyra Evangelierna samt Jakobs, Petri, Johannes’ och Judas’
Epistlar, och vid 1695 års biskopsmöte för psalmbokens granskning
fördelades dessa på skilda domkapitel, hvarvid Episcopus Lincopensis
Spegel mottog Mattei evangelium, hvilket han öfversåg »medh lika
flijt och acuration», som han nedlagt på Konungaböckerna. Gamla
Testamentet låg nu utarbetadt och granskadt intill Esra bok. År
1697 reviderade Spegel och hans konsistorium Johannes
Uppenbarelse och år 1702 Salomos Ordspråk2, vid hvilken senare bok
Spegel dock icke lade hand, ty — säger han — »emädan jag nu för min
swaga syyn skul, icke kan så grann och mycken skrifft läsa,
hafwer iag förtrodt en wtaf Lectoribus Theologiæ wid thetta
Gymnasium then samma at skärskoda, hwilken och, så wida hans
ÅmbetsSyslor kunde det tilllåta, hafwer sin flit therwid giordt»3.
Det Gezeliska bibelverket drog emellertid genom sin
vidlyftighet allt för långt ut på tiden. Bristen på biblar, särskildt inom
de nyförvärfvade landsdelarna, där de danska upplagorna skulle
utbytas mot svenska, blef allt mera kännbar, hvilket äfven ur
rent politisk synpunkt väckte stora farhågor, enär den »dher
sammastädes inrättade Uniformiteten, intet kan så fullkomligen rätha och
förkofra sigh i mangell aff Biblen bådhe hoos lährare och åhörare»4.
1 Samptel. Rijksens Prästerskaps fullmächtiges skrifvelse till Kongl. Maj:t,
fol. 11, sid. 529, Växjö.
2 Enligt uppgifter i Diverse Handlingar rörande Bibelns utgifvande i tryck,
Riksarkivet, samt bref och förteckningar i fol. 11, Växjö.
8 Bref till Er. Benzelius d. ä. den 13 maj 1703; Bf. 9, Linköping.
4 Kongl. bref till ärkebiskopen; Stockholm den 7 maj 1685. I sitt
memorial af den 13 oktober 1682 begärde Spegel »at någon beqwäm edition utaf
swenske Biblier må til Gotlandh förskaffas, helst efter Presterskapet
sammastädes med al fljt winlägger sig om språkets och ceremoniernes ljkformighet». Då
detta föredrogs inför konungen, resolverade han, att anstalter skulle vidtagas
för utanordnande af medel till hjälp och förskott åt boktryckare Keyser vid
stora bibelns tryckande och åt Wankijf för en bibel i mindre format. Wisby
konsistorii skrifvelser till Kgl. Mt., Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
