Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 6. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: utarbetandet af kyrkolagen, katekesen och skolordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 Josef Helander.
tidens man. Trots de stora förtjänster, som utmärka drottning
Kristinas skolordning af år 1649, hade biskop Laurelius i sitt kort
tid därefter utarbetade kyrkolagförslag inryckt en särskild afdelning
för det högre skolväsendets ordnande. Kännbara brister på
befordringslagstiftningens område gåfvo denna åtgärd sitt berättigande,
och de olikartade metoder vid ungdomens undervisning, som
kommit till användning inom skilda stift, behöfde bringas till
likformighet. Laurelii uppfattning af skolordningen såsom ägande sin plats
inom kyrkolagen rönte afgjordt erkännande af hans samtid,
ehuruväl Emporagrius icke i sitt kyrkolagförslag inryckte någon
skolstadga utan endast upptog en del allmänna bestämmelser med
afseende på biskoparnes och konsistoriernas åligganden i förhållande
till gymnasier och skolor.
Efter att under flere riksdagar hafva stått på dagordningen
togs skollagsfrågan med allvar omhänder af prästeståndet vid 1682
års riksdag. Biskop Gezelius i Åbo hade utarbetat ett förslag,
som var afsedt att införas i den nya kyrkolagen, och detta
öfverlämnades till några deputerade af prästerna, hvilka ägde erfarenhet
såsom skolmän1. Bestämmelserna rörande skolundervisningens lägre
stadier erkändes nu såsom ändamålsenliga och tillfredsställande, men
allvarsamma invändningar gjordes mot förordningen för
gymnasierna. Af denna anledning kom förslaget icke att i sin helhet
antagas, och i 1682 års kyrkolagsredaktion ägnade prästeståndet
däråt endast en tom rubrik: »CAP. IV. blifwer Scholæordningen».
Med den bestämda dragning hän emot Emporagrii förslag, som
utmärker denna kyrkoordnings sista kapitel, nöjde man sig med att
oafsedt ett par obetydliga förändringar afskrifva hans allmänna
stadganden om skolor och gymnasier.
Vid kyrkolagens fortsatta granskning af den civila
ämbetsmannakommittén lämnades kapitlet om läroverkslagstiftningen allt
mera åsido. Det saknades fullständigt i ridderskapets projekt och var
likaledes utmönstradt i den år 1686 fastställda redaktionen,
ehuruväl grefve Lindschöld i samband med sin öfverarbetning af
kyrko
1 Jfr Duræi riksdagsdagbok för den 17, 18 oktober, 17, 20, 21 november
och 29 december 1682.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
