Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 1. Spegels förfäder och första studieår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Josef Helander.
Med hjälp af sitt ypperliga minne fann sig den unge Haquinus
väl tillrätta i denna latinitetens och utanläsningens tid. Det
undervisningssystem, hvarunder han fostrades, var hufvudsakligen
riktadt på teologien och de klassiska språken. Domskolan, som
var indelad i fem klasser, bevarade sina teologiska traditioner från
den tid, då dess alumner kunde direkte från skolan ordineras till
präster, och den omtalas äfven som »en berömmelig Latine Schola».
Man studerade flitigt de gamla författarna och sysslade ideligen
med metriska och prosaiska skriföfningar på grekiska och latin.
Hela böcker af de förnämligare klassiska auktorerna lärdes
utantill, af tvång eller för att kunna späcka talet med citater. Känslan
af eget bildningsvärde ammades upp jämsides med latinstudierna
och fick sitt uttryck i dessa. Latinet blef skolalumnernas andliga
modersmål, och hemlandets språk betraktades i jämförelse därmed
som de olärdes folkmål.
Den högt utbildade mekaniska färdigheten i latinet följde också
de lärde männen som ett outplånligt arf. De tillgrepo latinet i
sin korrespondens, och deras prosastil på modersmålet blef
latiniserande med långa, invecklade satser och ofta rent latinska
vändningar. Spegel delade samtidens vördnad och kärlek för latinet,
använde det gerna i sina bref och tillägnade sig en ovanlig
beläsenhet inom den antika litteraturen. Hans loftalare
UpmarkRosenadler låter oss förstå, att »latinæ facundiæ nervos omnes et
venustates ore stiloque ita feliciter usurpavit, expressit, ut nihil illis
cederet, qui ætatem omnem in eo studio consumsisse putantur».
Spegel har äfven upprättat ett minnesmärke på sitt fortvarande intresse
för detta språk, då han formulerade den paragraf i 1693 års
skolordning, som bjuder, att lärarna skola tillhålla disciplarna »ifrån
the första barndomsåren at tala Latin, på thet the genom een
stadig wane måge thes bättre fatta thet Språkets egenskaper». (Cap.
II § v) 1.
Jfr det med rättelser af Lindschöld och Spegel försedda handskrifna
förslag till 1693 ärs skolorduing, som förvaras i Linköpings stiftsbibliotek
(B. 116).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
