- Project Runeberg -  Elefantjägaren Hans Stark /
216

(1881) Author: Alfred Wilks Drayson Translator: Adolf Born - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugusjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att buffeln sannolikt höll sig gömd i den nära vassen,
men som äkta jägare föll det honom emellertid icke in
att döda buffeln, då han endast behöfde ett helt litet
villebråd för att stilla sin hunger. Hans beslöt
derföre att se sig om efter något annat, när han fick se
buffeln på ungefär femtio stegs afstånd komma fram ur
vassen och, då han vädrade fara, långsamt trafva sin väg.

Hans stod ännu fördjupad i anblicken af det
präktiga djuret, när hans uppmärksamhet plötsligen fästes
af ett föremål, som hastigt rörde sig i den höga vassen
i rigtning åt buffeln. Först höll Hans det för en bock,
men när djuret plötsligen gjorde en ovanligt hög sats,
såg han ett fullvuxet lejon. Hans första tanke var
hästarna, dock öfvertygade han sig snart, att lejonet
endast hade buffeln i sigte, och han beslöt derföre att
vänta för att se resultatet af kampen.

Buffeln vädrade uppenbart faran, ty snart trädde
han helt och hållet fram ur den täta vassen, så att
Hans kunde fullkomligt se honom. Lejonet följde raskt
efter och satt med en väldig sats plötsligen på hans
nacke, försökande att draga ned honom till marken.
Buffelns utomordentliga storlek och styrka utgjorde
likväl ett hinder härför, och snart hade han för ett
ögonblick skakat af sig sin angripare. I nästa ögonblick
satt lejonet emellertid åter på sitt offer, hvilket det
med klor och tänder förfärligt sargade.

Hans, som varit en overksam åskådare till kampen,
nästan ångrade att icke ha gjort något till buffelns rädd:
ning, men nu var det for sent. Äfven var anblicken
ny för honom; väl hade han sett ett lejon döda en
zebra, men då hade döden följt ögonblickligen. En
kamp emellan den afrikanska vildmarkens båda
mägtigaste djur var derföre en i högsta grad intressant syn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:12:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hanstark/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free