Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Där regnbågen slutar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Och hur går det då med vedstaplarna? frågade
Davy.
Montana Kid gjorde åter samma gest ut över ön,
och Davy klagade:
— Flera månaders arbete, det kan inte vara sant!
Människa, nej, det kan inte vara sant. Det måste vara
skämt! Åh, säg att det är det, sade han bönfallande.
Men Montana Kid skrattade hårt och skärande och
vände sig om på hälen, under det Davy kastade sig
över en av vedstaplarna och begynte med ursinnig iver
kasta vedträna bort från strandbanken.
— Ge mig en handräckning, Donald! ropade han.
Kan du då inte hjälpa mig. Det är ju månaders
arbete ... och hemresan.
Donald grep honom i armen och skakade honom,
men han rev sig loss.
— Hörde du det då inte? Miljoner ton av is, och
ön kommer att bli bortsopad.
— Sansa dig nu! sade Donald. Du är ju alldeles
ifrån dig, ja, det är du!
Men Davy kastade sig över vedträna. Donald
störtade tillbaka till hyddan, spände sitt och Davys
penningbälte på sig och gick sedan ut till den yttersta
udden, där ön höjde sig och där en väldig fura reste
sig över de andra träden.
Männen vid hyddan hörde ljudet av hans yxa och
drogo på munnen. Greenwich vände tillbaka från den
andra sidan av ön med det beskedet, att de voro
instängda. Det var omöjligt att komma över flodarmen.
Hans fäders gud —13
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
