- Project Runeberg -  Svensk handordbok : konstruktioner och fraseologi /
311

(1966) [MARC] With: Ture Johannisson, Karl Gustav Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hosta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hosta

hugfästa

5 i fråga om känslor, intryck, tankar i ngns
inre, inom ngn väcka hänförelse,
missnöje — ngn 6 för att beteckna att ngt
utmärker ngn el. att ngn är försedd med ngt o. d.

det är en ovana, en vacker sida —
honom; vad som är en förtjänst — den
ene kan vara ett fel — den andre;
skulden ligger — mig; det står — Geijer
(i G:s skrifter); ordet förekommer —
Tegnér

1host|a s. (hostande, hostning) en elak,
envis, ihålig, ihållande, skrällande,
stark, våldsam —; torr —; få, ha —;
lida, vara besvärad, plågas av —;
lindra, stilla, böta -an
2hOSt|a y. 1 — och harkla; — i
näsduken; — blod; han -ade förläget;
harklingar och -ningar; vard. motorn
ville inte starta, den bara -ade och
hackade 2 vard. (yttra, ’knysta’) han
-ade något om att han var pank; akta
dej för att — något om det här!

— fram ni 1 (under hostningar
framsäga) — fram en ursäkt 2 vard. (knysta
om, yttra) han -ade fram ngt om sina
stora utgifter; — upp nJ ~ upp slem,
blod

hot (hotande, hotande ord el. åtbörder,
hotelse) allvarligt, tomt —; bruka —
mot ngn; med el. under — om våld;
med — tvinga ngn till ngt
hot|a 1 (lova el. förutsäga att ngt ont el.
obehagligt e. d. skall träffa ngn, bruka
hot) — ngn med stryk, med straff,
med våld; — med Guds straffdomar;
— ngn till livet; gubben -ade oss med
käppen; han -ade med att begära
avsked; han höjde -ande knytnäven 2 (ge
anledning till farhågor, utgöra en fara
för ngn ei. ngt) sjukdomen -ade hans
liv; landet -as av fienden; befinna sig
i ett -at läge; huset -ar att rasa ihop;
en -ande eldsvåda; en -ande situation;
det såg -ande ut

hotell (hus ei. våning med rum för resande)
bo på, ta in på —; ett första klassens
—; — Svea; Grand —
hotelse (hot) utslunga —r mot ngn;
utfara i —r; sätta sin — i verket; göra
allvar av sin —; framtvinga ngt genom
ei. med —r
hotfull (som hotar, hotande; som
innebär hot) —a blickar, åtbörder, ord;
med — ton, uppsyn, min; föra ett —t
språk mot ngn; intaga en — hållning

1hov a. (nedersta tåleden hos hovdjur)
blöt, torr, skev —; avverka ei. verka
—en (avskära överflödigt horn på
hästhoven)

2hov s., åid. (måtta, hovsamhet) icke ha
— i, med ngt (icke hålla måtta i, med
ngt); utan, över [allt] — [och måtta];
med [allt] —

3hov s. (en regerande furstes hus o.
hushåll jämte uppvaktning o. betjäning,
hovhållning, hovstat) det kejserliga,
kungliga —et; presenterad vid —et;
konungen åtföljd av sitt —; Gustav
Adolf höll — i Frankfurt; hålla ett
lysande —; hist. (regering)
förhandlingarna mellan —en i Wien och
Konstantinopel

hovera refi., vard. — sig över ngt
(stoltsera el. ’brösta sig* el. ’kråma sig* över
ngt)

hovkrets t. zhov i —ar (vid hovet)
hovrätt (näst högsta rättsinstans i
Sverige o. Finland) vädja ei. gå till —en;
vinna, förlora i —en; —ens dom,
utslag; Svea —; —en över Skåne och
Blekinge; —en för övre Norrland, för
Västra Sverige
hovsam (t. 2hov; måttfull, måttlig;
behärskad, hänsynsfull, sansad, försiktig)
en — kritik; vara — i sina krav
hovtrapp|a i uttr. gå ei. springa i -orna
(fika efter kunglig ynnest)
hud 1 (skinn; hy) fin, tunn, len, smidig,
fnasig, knottrig, sprucken —; ha
ömtålig —; blodutgjutning under —en;
ömsa —; ge ngn på —en (ge ovett el.
stryk); få på —en (få ovett ei. stryk);
ge ngn —en full (ge ngn stryk; läxa
upp ngn); mista —en hist. (undergå
spöstraff); ha hård ei. tjock — (vara
okänslig för omild behandling, sträng
kritik, ’ovett’ o. d.) 2 (från djurkropp
avflådd hud i bet. i, mest av större
korthåriga djur, mots. skinn) beredda,
torkade, saltade —ar; garva en —
hudfläng|a 1 åid. (prygla, gissla sà att den

blottade rygghuden söndertrasas) de . .
kallade in apostlarna och läto hudflänga
dem (Bib.) 2 (skarpt klandra ngn, gå
illa åt ngn) bli -d i tidningspress och på
möten

hugad (hågad, intresserad) nästan bi. i uttr.

—e spekulanter; jfr hågad
hugfäst|a högt. (fästa el. inprägla i
minnet; bevara minnet av) — minnet av

311

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handordbok/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free