- Project Runeberg -  Svensk handordbok : konstruktioner och fraseologi /
276

(1966) [MARC] With: Ture Johannisson, Karl Gustav Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - guld ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

guld

gyckel

föreningar fackspr. (icke anslutna till
socialistiska organisationer); n. ss. subst,
(gul färg el. färgnyans) måla i —t och
grönt

guld 1 gräva [efter] —; vaska —;
gediget, fint, rent, 18 karats —; smycken
av —; infatta en pärla i det är
inte — allt som glimmar ordspr.; må som
en pärla i — (ha det utmärkt); vara
god ei. trogen som ha ett hjärta
av skära ~ med täljknivar (lätt
göra stora vinster); vara värd sin vikt
i tala är silver men tiga är ~
ordspr.; (guldfärg; guldbeläggning,
förgyllning) en möbel i vitt och ~ 2
(myntat guld, mängd av guldmynt) 100 kr. i
~; betala i ~; sedlars inlösen med ~;
gods och biidi. morgonstund har
~ i mund ordspr. (den som börjar sin
arbetsdag tidigt har goda utsikter att
nå välstånd); lova ngn ~ och gröna
skogar (rikedom och lycka); ~ ej
annat är än mull ordspr.; ta trollet för ~et
(gifta sig för pengar) 3 vani. gull vard.
(älskling, ’bjärta’) vad säger du, mitt
[lilla] ~

guldgruva äv. biidi. affären blev en liten

arkivet är en ~ för forskaren
guldkalv dansen kring ~en (jakten efter
guld o. rikedomar)

guldkantad ~e tallrikar; biidi., om
värdepapper av hög säkerhetsgrad ^e obligationer
guldkorn av. biidi. en bok med många ~ i
guldvåg äv. biidi., i uttr. väga sina ord
på ~ (noggrant avväga)
guldålder en litteraturens och konstens

~ bröt in
gull se guld 3

g ullgosse (älsklingsbarn; gunstling,
favorit) Erik var alltid därhemma;
mormors ~; en lyckans ~
gullig vard., i sht kvinnospr. (rar, näpen)
en ~ kattunge; han är väl för
glad och ~ (på gott humör, ’solig’)
guin |a (bli gul el. gulaktig) -ade papper;
säden -ar (börjar mogna); lövet -ar
(börjar vissna); en -ad hy
xgumm|a s. 1 (gammal kvinna) en
gammal rynkig ~ i sjalett 2 i folkligt spr.
(hustru) -an och ungarna
*gumma v. (gummera) ~ fast ru (fästa
med gummi); ~ ihop el. hopgumma
(klistra ihop med gummi)
gummer|a 1 (bestryka med
gummi-Wsning) -ade pappersremsor 2 fackspr.

(överdraga med ett lager av gummi)
-ade brandslangar

*gung|a s. -or på en lekplats; sätt fart
på -an!; vara i -an vard. (vara ngt
berusad; vara yr); biidi. tjäna in på
gungorna vad man förlorar på
karusellen

2gung|a v. 1 itr. barnen är ute och -ar;
~ på bräde ei. ~ bräde; A -ade på
stolen; ~ med huvudet, benen (vagga
el. svänga); om yta (bölja, vagga, svikta)
känna marken ett -ande kärr;
dag -ar det på sjön; på -ande mark el
grund biidi. (på osäker mark) 2 tr. kom
och ~ mig!; ~ ett barn på knät
gungfly (kärr, fly äv. biidi.) ett ~ av
gissningar, hypoteser
g ung ning råka, vara i sätta samhället
i ~ (komma att vackla)
gunst 1 (ynnest, bevågenhet, välvilja)
vinna, förlora ngns sträva ei. fika
efter ngns vara, stå, komma [högt]
i ~ hos ngn 2 (gunstbevis, ynnestbevis)
visa, bevilja ngn en ~en att . .;
i sht högt., om erotiska ynnestbevis njuta en
kvinnas ~

gunstig ngt àid. (välvilligt el. gynnsamt
stämd, vänlig; nådig) lyckan var oss
vara <~t stämd; ett öde; vard.,
skämts, ei. iron. ~ herrn; detta
passade inte ~ herrarna; min ~ herre
gunstling (favorit) vara ngns ha ~ar;
en lyckans publikens ~ar; allas
förklarade ~
gunås vard., uttryckande beklagande ^ ett
sånt elände!; jag har ~ [så visst]
annat att göra

g upp 1 (guppning, guppande rörelse)
röra sig med små ~ 2 (ojämnhet el.
upphöjning o. d. i vägbana; mindre stup
i skidbacke) mitt i backen är ett
kraftigt ~

g upp | a (smått hoppa upp och ned; ligga o.
vagga) båten -ar i dyningen; ~ upp
och ned

guppig (full av gupp; ojämn, gropig) en

~ väg, färd; här är ~t
gurgl|a 1 refi., äv. itr. (skölja svalget o.
munhålan) sig i halsen med
munvatten; ett -ande ljud 2tr. ~ halsen
guter|a av. gouter|a (tycka om,
uppskatta, gilla) ~ ngn som
sällskapsmänniska; en -ad restaurang; ett.-at nöje
gyck|el 1 (skämt, skoj; puts, upptåg;
drift) A:s glada bli föremål för

276

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handordbok/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free