Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DEN HEMLIGHETSFULLA FRU ÖBECK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad hade hänt? Fru Öbeck återkom till
sig själv sittande med den andras hand i
sin. Hade hon icke stått ut att se sig så
lik en häxa? Hon visste det icke och skulle
ej kunna förklara det. En doft av ungdom
hade kanske snuddat vid henne. Livet självt
hade kanske i en våg rullat emot henne, då
den ungas bröst höjt och sänkt sig vid en
flämtande suck.
Gumman reste sig med ett belåtet grin.
— Då går jag då, sade hon. Jag märker
att min dotter är välkommen.
Fru Öbeck såg helt förvånad ut då hon
blev ensam med flickan. Hon gick in i
sitt rum. Hon måste hämta sig, och hon
måste känna att det var verklighet, att
nu en ung kvinna var helt beroende av
henne. Hon var icke längre ensam. Då
upptäckte hon att hon höll den lilla
brevpacken i handen. Hon tittade förskräckt
på den. Utan att tänka sig för stoppade
hon ned den i sin låda.
Varje dag sågs fru Öbeck i sin svarta
klänning och schal skynda över gatan.
Inne i magasinet frågade grannarna ut henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
