Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sibbarps pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inkomstor äro högst obetydliga och bestå i 26 kappar råg samt 1
tunna 8 kappar korn och 20 skillingar för en äng.
Sibbarps pastorat konsistoriellt, tillhör tredje klassen,[1]
har haft följande pastorer: Herr Truls, Herr Thor och
Herr Swen hava omtalats, ehuru deras tjänstetid är okänd.
Likaledes nämnas en Baltzar, som avsade sig pastoratet, en
Jöns Larsson, bägge på okända tider. Paulus Johannis
hitkom 1613, dog 1656 och efterträddes 1657 av Andreas
Alberti, vilken dog 1685.[2] Andreas Magni Roselius blev
pastor 1686, d 1721. Andreas Andreä Roselius blev pastor
under sin faders och företrädares livstid 1717, tillträdde
1721, avsade sig pastoratet 1764, d 1766. Swen Erynander,
född 1723, präst 1747, pastor 1764, d 1782. Johan
Eckersten, född 1746, präst 1768, pastor efter sin svärfader 1783,
d 1799. Haquin Petersson, född den 1 maj 1756. Student
i Lund 1779. Präst 1781, komminister i Torestorp 1790,
vice pastor 1798, pastor i Sibbarp 1799 och i Seglora 1810,
prost 1816. Simon Nic. Palmgren, född i Kongsbacka
1762. Stud. i Uppsala 1783, präst 1788, vice pastor 1799.
Kapellpredikant vid Gullholmen 1800, pastor i Sibbarp
1811.
Stomgården i Dagsås 1/4 hemman är änkesäte.
Barnundervisningen sker dels av föräldrarna själva, dels av
kringvandrande skolmästare, som någon gång antagas för
kort tid att undervisa i läsning och stundom i skrivning.
De fattiga försörjas dels genom till dem för tillfället gjorda
sammanskott dels ock genom så kallat gående på socknen.
Ibland fornlämningar i Dagsås må nämnas den på
Öströ skog resta sten i bautastens form, vid vilken enligt
tradition en man skall vara begraven, som bott på Öströ
och som här stupat i envig med en sin granne, vilken har
bott på Holmaö uti Byasjön. Ingen envigesbana synes i
trakten, men vid stenen har i jorden funits en lerurna med
brända ben uti, vilket jämfört med traditionen gör det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
