- Project Runeberg -  Hallands historia och beskrivning /
250

(1931) [MARC] Author: Sven Petter Bexell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slöinge pastorat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

- 250 -

samt jus patronatus till bägge kyrkorna. Graven är
numera igenfylld. Kyrkans silver i senare tider omarbetat väger
46 lod. Tvenne klockor hänga i tornet. Den större skall
vara gjuten under den tid, då fru Metta Rosencrantz, gift
med danska rådsherren Arvid Oxenstjerna, bodde på Wastad
och innehade Jus patronatus, varom klockans inskrift
upplyser. 60) Dess ljud skall av det silver, som kyrkans
patronessa och hennes tärnor offrat i gjutningsugnen enligt
tradition blivit så starkt, att ringningen stundom hörts
ända till Hallandsås. Den mindre klockan saknar inskrift.
Kyrkan har av följande sina hemman 15 lisp. smör årligen,
nämligen: n:r 2 Ullarp 1/2 mant., n:r 5 Hög 1/4, n:r 4
Westlunda, 3/8, n:r 1 Hallarne 1/4 (härstädes även en kvarn), n:r 8
Eftra 3/5, n:r 3 Ugglarp Skåningabolet 1/4 samt flera
utjordar. Kyrkotionden är råg 8 t. 23 kap., korn 11 t. 26 k,
havre 3 t. 12 k., rågmjöl 4 t.

Pastoratet är regalt, tillhör andra klassen och pastorer
här hava varit: Herr Hans, vilken efter att hava varit
skollärare i Malmö hitkom 1538. Ehuru således
hitkommen ifrån den stad, som först i hela danska riket antog

1558

60) På Wastas gärde första gång
Jag fick min fordna sköna sång,
När gjutning min der skulle ske,
Jag fick med största glädje se
Fru Rosencrants förnäm och båld,
Som silver hade i sitt våld,
Framkomma med sin Tärna fin,
Och kasta Silf i ugnen min.
Den fru hon ock berömmes än,
För thet hon war en kyrkans wän.

1771

Tå Swerige mist sin hulda far,
Som Konung Adolph Fredrick war,
Och klagade inför sin Gud,
Bortgick rätt mycket av mitt ljud.
När sjuttisju man skref derpå
Jag större skada månde få.
Ty som från Eftra by en man,
Till grafwen bars, mitt ljud försvann.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:53:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hallhist/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free