Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laholms lantförsamling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— u —
gaåens norra strand och kallas ösarpskrok. Den tredje
belägen längst bort åt öster, gränsande åt Weinge och Knäreds
socknar, har i allmänhet en jordmån av ännu sämre
produktionsanlag, och kallas Årnabergakrok.7’) Den största
skala av jorden i denna socken innehåller svartmylla, mer
och mindre sandblandad. Någonstädes träffas även lera,
och på flera ställen besväras fälten av flygsand. På icke
o-betydliga trakter mötes ögat av föga annat än kala
ljunghedar, vilkas jordmån, undersökt, tillkännagiver mindre goda
naturanlag.
Laxfisket i denna trakt är ganska fördelaktigt och laxen
fångas icke allenast vid Kungsmöllan utan även vid
Karsefors vid havsstranden och i ån. Åkerbruket, laxhandeln och
strumptillverkningen kunna anses vara Laholms
församlings mäst lönande näringsgrenar. Tider hava även funnits,
då Laholms kiippingshandskar för deras utmärkta godhet
kunnat våga en tävlan med dylika tillverkningar, i vilken
annan stad som hälst.
Fornlämningar: Norr ifrån Lilla Tjärby äro tvenne
ättehögar, Landsvägshögarne kallade av deras läge vid
landsvägen. De hava fordom bägge haft ättehällar. På
utmarken öster ifrån gården äro tvenne ättehögar, av vilka endast
den ena har namn, och kallas Sömhögen. I nordost ifrån
gården äro åter trenne ättehögar, vilka tillsammantagna av
allmogen kallas Beteshögarne, Men den högsta av dem
njuter ännu tillgodo sin enskilda benämning av Lekarebögen.
Denna har fordom haft fotkedja, vilken numera är
borttagen. Uti denna socken finnes dessutom ett större antal
ättekullar och ättehögar, om vilka all fornsägen gått förlorad,
likasom om deras särskilda benämningar. De äro. dessutom
i allmänhet mer eller mindre skadade av penningsökare.
Åtskilliga här befintliga stensättningar och bautastenar hava
av odlingsfliten för längre tider sedan blivit undanröjda. Och
ibland dem må nämnas den mängd av bautastenar och
stensättningar, som fordom funnits på ett numera uppodlat fält
’") På ljunghedarna häromkr ng finner man ibland ljungen den
Halland nästan ensamt tillhöriga örten Genista pilosa, som i juli
månad blomstrar ined gula blommor.
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
