Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weinge pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Barnundervisningen sker dels av föräldrarna själva,
dels även i ambulatoriska skolor. De fattiga försörjas dels
uti fattigstugorna, dels även på de ställen, där de av
församlingarna inackorderas.[1]
Spanmålens avkastning här i pastoratet beräknas i
allmänhet till 3:dje och 4:de kornet. Strandbygden, som till
sina åkerfälts gödning begagnar havstång, producerar det
vackraste kornet. På slättbygden är vinterrågen
fördelaktigast, och från skogsbygden kommer den bästa havren.
Ärter och bönor likasom de övriga sädesslagen giva
otillräckligt för pastoratets behov. Dels ifrån Skåne, dels även
ifrån omkringliggande herregårdar hämtas den spannmål,
som allmogen över egna tillgångar behöver.
Brännvinstillverkningen sker merendels av potatis. Utmarksrymderna
bestå flerstädes av bördigare jordmån än inägorna. Brist
på stängselämnen hindrar här ofta inhägnader, och den
sandblandade jordvallen, ehuru sorgfälligt upplagd, äger
varken länge bestånd, ej heller svarar den emot
ändamålet. Brist på skog och träd anses icke obetydligt bidraga
till allmogens mindre slöjdskicklighet att tillverka
trävaror. Genom sin tunga arbetsmöda att hösta mossar och
sidlänta ställen omkring sjöar och bäckar, underhåller
skogsbon ett större antal kreatur än slätt- och
strandbon, till vilka han årligen avlåter något kreatur, och
dessutom smör till staden. Det blir därigenom för
skogsbon möjligt att betala utskylder och för sitt hushåll
inköpa säd till brödföda. Dels av de fårhjordar, som
Weinge pastorats ljunghedar föda, dels av den ull, som
kringresande Boråsboar deponera, tillverkas här en icke
obetydlig mängd vadmal, som av Boråsboarna slutligen
uppköpes. Den ull, som egna får lämna, blandas vanligen
till ljus- eller mörkgrå, den åter, som Boråsboarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
