Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasastuckaturerna på Uppsala slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
djungelartat invecklade och rörelserika sengotiska
sniderier med inblandade renässansdrag stå tillsvidare
tämligen ensamma i sin art. I sitt ram- och beslagverk
i Jagellonska kapellet har han kanske även influerats
från mönster å tyger och metallföremål.1
Konung Johan III synes för övrigt gärna velat
behålla gotikens stildrag i sina slottskyrkor. Gotisk blev
sålunda fönsteranordningen m. m. såväl i Borgholms
som Vadstena slottskapell, och, om även renässansen i
kyrkan på Stockholms slott mäktigt klingade igenom i
den inre dekorationen, saknades ej heller där, t. ex. i de
spetsbågiga valven eller i fönstren eller även i det yttre
gotiska reminiscenser.
Den märkliga stuckaturutsmyckningen i Uppsala
slott är nu mer dold för världens ögon. Men då slottet
har så fåtaliga renässansminnen i behåll, och dessa
väggskulpturer äro av så pass egenartad karaktär, ville
jag härmed lancera det förslaget, att de ånyo framtoges
samt efter pietetsfull konservering finge för framtiden
bli synliga. Med de landsarkivet tillmätta väldiga,
ännu onyttjade utrymmena, innebure detta för arkivet
säkerligen ingen olägenhet. Skulpturernas bestånd torde
för övrigt snarare befrämjas genom en dylik anordning.
Nu vet man icke, vad skada de kunna ha tagit genom
fukt och damm. Blottade stå de under ständig uppsikt
och kunna vid behov rengöras och konserveras.
Slutligen vore deras framtagande en enkel, tillbörlig åtgärd
av pietet mot konstminnena från slottets händelserika
Vasaperiod, minnen, som redan under den karolinska
1 För att göra någon skillnad mellan mäster Antonius och
mäster Bonaventuras kalksniderier, sakna vi f. n. säkra
hållpunkter. Bepresenterar kanske den senare en ålderdomligare riktning?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
