Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens renässans och barock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barocken.
3 77
det yttre, mera betänksam sparsam riktning, som dessutom
sökte trognare anpassa sig efter antikens konst. Men att äfven
högrenässansen kunde särskildt i byggnadernas inre söka uttryck
för sin skönhetskänsla i en lekande, fantasifull dekorering finna
vi ofta nog. Och är det vanligen utom rent figurlig
utsmyckning den ornamentart, man kallat grottesker, som kommer till
användning, dessa fantastiskt sammansatta mönster, Rafael och
hans lärjungar studerade i resterna af Neros »gyllne hus» och
med hvilka de smyckade Vatikanens berömda loggier, som nu
likväl endast visa en förbleknad afglans af den forna härligheten.
Dessa ornament, varierade och sammanställda på tusen olika sätt
af de mest skiftande föremål mellan himmel och jord, men dock
vanligen med kandelaber- eller rankmotiv som grund, blefvo
hastigt synnerligen omtyckta och spriddes äfven till länderna
norr om Alperna. De smycka väggar och tak och olika
möbelformer, uppträda målade eller plastiska. Men utom dem älskar
renässansen mest vegetativa ornament: den klassiska
akantus-rankan, men äfven vinlöf, lager, murgröna, eklöf etc.,
naturalistiskt behandlade eller lätt stiliserade. Blad- blom- eller
frukt-guirlander återvända synnerligen ofta och som ramar kring
plafondernas fält bårder eller »snören» af frukter, blommor
eller blad.
Vare sig själfständig eller i förening med ornamenten får
slutligen människogestalten en allt större dekorativ betydelse.
Vid sidan af den af ungrenässansen så ofta använda barnfiguren
(»putton») förekommer under högrenässansen och barocken
mer den mognade manliga eller kvinnliga gestalten.
Arkitektonisk dekorering (pilastrar, halfkolonner etc.) träffa
vi i kyrkor, öppna hallar, festliga mottagningssalar;
boningsrummen (i de förnämsta husen) få som förr en panel af trä
med eller utan inläggningar (intarsia), däröfver tapeter af
sammet eller siden eller s. k »arazzi», väfda tapeter med figurliga
framställningar *).
Taket var antingen ett rikt orneradt kasettak eller ett
’) Namnet efter staden Ärras i Flandern, där dylika tapeter väfdes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
