Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens renässans och barock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
hög- och senrenässansen. 358
sträckt plats Uffizierna. Det gällde här att ej afbryta
förbindelsen mellan Piazza della Signoria och Arno-stranden. Han
byggde därför efter platsens långsidor tvenne med
kolonnhallar försedda flyglar, som han sammanband med en
tvärbyggnad, i hvars undervåning en ståtlig genomgångshall lades.
På öfvergången till barocken står Bartolomeo Ammanati († 1592),
som utförde gården till Pal. Pitti i trenne våningar med
öfver-drifvet rusticerade halfkolonner, pilastrar och bågar.
Kolonnskaften nästan försvinna under de öfverskärande runda eller
fyrkantiga bossagerna (detta motiv vardt senare ej sällan användt)
och kapitälen komma mycket litet till sin rätt.
Sebastian Serlio († 1552) verkade hufvudsakligen genom
sina skrifter, de berömda böckerna om byggnadskonsten, som
utkommo dels i Venedig, dels i Paris, dit Serlio efter Vignolas
återkomst begifvit sig.
1 Venedig, Vicenza, Bologna har man med eller utan skäl
velat tillerkänna honom några byggnader. Hans talrika
fasad-utkast visa honom emellertid som en tämligen torr klassicist.
En kraftig utveckling uppenbarar sig omkring århundradets
midt i den genuesiska arkitekturen.
Äfven Genuas handelsfurstar ville gifva sin stad den glans,
som dess underbara läge och den växande rikedomen kräfde.
Konstnärer från främmande orter inkallas, mest lombarder som
Castello, Rocco Pennone, Rocco Lurago, Bartolomeo Bianco
o. a., men hufvudet högre än alla är peruginaren Galeazzo
Alessi, om hvars vackra, staden behärskande kyrka S. Maria
da Carignano jag redan talat. Alessi är skaparen af den ryktbara
Strada nuova med dess förnäma palats, beundrade och
aftecknade redan af Rubens *. Alessi lade här de motstående
vesti-bulerna i en och samma axel, så att tvärs öfver gatan vackra
perspektiv uppkommo.
Ett ej blott för dessa, utan äfven för andra genuesiska
palats (för många att här uppräkna) betecknande nytt element
är en storartad utbildning af vestibulen samt trappan, som ofta
* Palaszi di Ge/tova. Antwerpen 1622. (Samlingen vardt sedermera
utvidgad.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
