Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 66 gotikens kyrkliga minnesmärken.
I Sachsen hade bergshandteringens uppsving medfört
uppkomsten af flere blomstrande städer, i hvilka byggdes enkla,
men ändamålsenliga tempel, mestadels med eller i det närmaste
med kvadratisk typ som Anna i Annaberg, Mariakyrkan i
Zivickau m. fl.
Emellertid är den höggotiska traditionen härför icke död
inom det tyska
arkitekturområdet, så t. ex. i
Böhmen, där under Karl IV:s
regering en rik
konstverksamhet uppstod. I Prag
uppfördes domen af mäster
Matthias från Ärras,
efterträdd af den ryktbare Peter
Parler från Gmünd.
Domerna i Narbonne och Köln
blefvo förebilderna. Från
Parler, som älskar basilikala
anläggningar med
sträf-system, härröra koret till
Bartholomeuskyrkan i
Kollin, den djärft hvälfda
åttkantiga Karlshoferkyrkan i
Prag m. fl. anläggningar.
I Österrike upptages
tidigt hallkyrkan. Det
förnämsta monumentet är ,S.
Stefan i Wien (fig. 217),
karaktäriserad af sitt höga,
tunga tak, som långsidornas gaflar förgäfves söka skyla, och sitt
utförda södra rikt genombrutna sandstenstorn.
Att gotiken i det nordtyska tegelområdet skulle få en
originell prägel, var slutligen gifvet. Mass- och ytverkan och
en afgjord riktning mot det monumentala utmärka de ofta i
betydande dimensioner utförda kyrkor, som här uppstå. Få
arkitekturgrupper verka så tilldragande som denna. Den mäktiga
Fig. 218. Plan af Mariakyrkan i Lubeck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
