Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den romanska byggnadskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ROMANSKA STILENS SYSTEM.
18 I
byggnaden, till hvilken här förnämligast hänvisas, utan att dock
betydelsen af de franska och italienska stilgrupperna därför
underskattas.
Utvecklingen från den gammalkristna basilikan till den
romanska sker, som vi sett, under karolingisk tid i de
öst-frankiska länderna. Det ena nya stilelementet efter det andra
träder där i dagen.
På 900-talet är den plattäckta romanska basilikan
fullständigt färdig, men först vid 1100-talets början den helt
kors-hvälfda. Det sista stilviktiga elementet är korshvalfvet, som,
efter att först visat sig i kryptan
sedan uppträdde i sidoskeppen
och sist äfven i midtskeppet. Af
dessa äldsta sidoskeppshvalf finnas
väl knappast några i behåll, men
spår af desamma kunna möjligen
skönjas, liksom vissa anordningar
hänvisa på dem.
Dehio ser i den tidigt
förekommande vexlingen mellan
starkare och svagare stöd (»die
Stüt-zenwechsel») ett tecken till att
hvalfbetäckning i alla skeppen
kanske redan på 800-talet skulle
varit afsedd, men att efter några
eventuella försök det allmänna
genomförandet häraf upphört, utan att likväl anordningen med
svagare och starkare stöd bortfallit — en åsikt, för hvilken
de fullgiltiga bevisen nog ännu saknas. De pelare, som i
gammalkristna basilikor infördes i kolonnräckorna, hade till uppgift
att ge ett kraftigare stöd åt öfvermuren och taket, och månne
icke samma enkla sakförhållande föreligger vid de äldsta romanska
basilikor, i hvilka kolonner och pelare omvexlande förekomma.
Redan har jag påpekat klostrens betydelse för den äldre
medeltidens byggnadskonst. Det är inom dem som de nya
uppslagen gifvas och genom klosterordnarnes expansionsdrift spridas
Fig. 137. Romanskt kapitäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
