Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den byzantinska stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den byzantinska stilen.
I det öst-romerska riket hade visserligen basilikestilen
vunnit utbredning, men snart nog, med 500-talets början,
trängdes denna alldeles i bakgrunden af centvalanläggningen med
kupol. Nu kan man visserligen, som Holtzinger framhåller,
knappast ännu, på grund af felande undersökningar, gifva en
systematisk skildring af den byzantinska kupolarkitekturen, men
vissa hufvuddrag och vissa skeden hos densamma kunna dock
påvisas.
Öfverhufvudtaget har den byzantinska kulturen med allt
dess rika innehåll af senare tider öfver höfvan underskattats.
Först på de allra sista dagarne har man t. ex. allvarligt börjat
bearbeta den byzantinska litteraturen och härmed en ny
filologisk vetenskapsgren uppstått, som äfven i Sverige är
representerad.
Det rika Byzans’ byggnadskonst har visserligen studerats
af Hübsch, Vogüér, Salsenberg, Choisy, Texier o. a., men
denna liksom ännu mer österns senklassiska konst torde ännu
kunna gifva många nya uppslag.
Man har förr varit böjd att sätta den östromerska kristna
arkitekturen i nära beroende af den västromerska. För
basilikan kan en påverkan ej alls förnekas, om också en viss
modifiering bör erkännas existerat. Däremot torde kupolbyggnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
