Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornkristen och byzantinsk byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 FORNKRISTEN OCH BYZANTISK BYGGNADSKONST.
Den fornkristna basilikan är ingen fullt själfständig ny typ.
Den har uppstått direkt ur antikens byggnadskonst, ur den
antika hallbyggnaden och företer den största och för visso icke
tillfälliga likheten med den romerska salu- och rättegångsbasilikan.
Redan den store renässansarkitekten Léon Battista Alberti
(† 1472) framställde den bekanta åsikten om den kristna basilikans
utveckling ur den romerska torgbasilikan, en mening, som på
1800-talet ifrigt blifvit anfäktad, men trots allt icke kunnat på
ett afgörande sätt vederläggas. Man fann det bl. a. stötande,
att det kristna gudstjänsthusets form skulle framgått ur en
hednisk byggnadstyp, en börs, ett växlarhus, och sökte därför
med användandet af alla tänkbara medel förklara dess
uppkomst endast och allenast ur den kristna kultens behof. Det
är särskildt Zestermann och Hübsch, som dragit i härnad för
denna idé*. Härvid ha de naturligtvis låtit sig angeläget vara
att till det yttersta uppdrifva olikheten mellan den romerska
och den kristna basilikan. Så t. ex. påstår Zestermann, att de
antika basilikorna saknade absid, Hübsch att de hade obetäckt
midtskepp, som knappast höjde sig öfver sidoskeppen o. s. v.
Den förre rör sig hufvudsakligen med en filologisk, den senare
med en byggnadsteknisk apparat, båda på ett alltför djärft
konstruerande sätt.
När nu torgbasilikan som förebild börjat betviflas, men
man ogärna ville uppgifva sammanhanget mellan den antika
och den kristna arkitekturen uppträdde snart författare, som
icke utan framgång sökte den kristna kyrkobyggnadens ursprung
i det romerska palatset eller i boningshuset. De ena sågo i
den uti palatsbyggnader stundom förekommande basilikeartade
»æcus ægyptius» (palatsbasilikan), de andra i boningshusets
atrium utgångspunkten.
Den förra meningen representeras t. ex: af Messmer,
Wein-gärtner och Reber. Medges måste, att hellenistiska mönster
efterbildande salar med förhöjdt midtskepp funnits i Rom, men
som Konrad Lange framhåller, blefvo dessa senare snart omoderna.
* I sina resp. arbeten »Die antiken und die christlichen Basiliken» (1847)
och »Die altchristlichen Kirchen (1862).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
