Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Persien, Fenicien och Mindre Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PERSIEN, FENICIEN OCH MINDRE ASIEN.
2 7
ruinerna med deras uppskjutande kolonnrester, fristående
dörrinfattningar och annat, som om man såge minnena efter af elden
härjade hus.
Kolonnerna äro smärta och oerhördt höga (10—20 meter),
ha en rund, klockformig bas, refflade skaft och ett originellt
kapitäl. I sin enklaste form består det af framdelarne af tvenne
mot hvarandra vända tjurar, som på ryggen bära en bjälke. I
stället för tjurar förekomma ibland enhörningar. Skaftets längd
för emellertid till en rikare form, som egentligen utgör en
oorganisk sammansättning af tre olika kapitäl, nederst ett
sammansatt klock- och kalkkapitäl, däröfver åt fyra håll vända vertikalt
ställda spiraler eller voluter och slutligen det nyssnämnda
tjurkapi-tälet. Huru bjälklaget gestaltat sig, lära oss åtskilliga fasader till
klippgrafvar som t. ex. vid Persepolis och Natesch-i-Rustem,
fasader, hvilkas nedre del framställer en förhall med sina
kolonner och ingångsdörren. Bjälklaget har en horisentalt tredelad
arkitrav (d. v. s. det kolonnerna närmast förbindande bjälklaget).
Uenna öfverskuggas starkt af en rad framspringande bjälkändar
— ett s. k. tandsnitt, lånadt från jonierna i Mindre Asien.
Ofvan detta sågs ofta en fris med reliefer. Vid dörr- och
fönsterkrönen använde sig perserna af den egyptiska hålkälen.
Bland de ornamentala motiven upptäcka vi den grekiska
ägg-stafven och perlsnöret o. s. v.
Med alla sina lånta prydnader kom dock den persiska
konsten att utveckla en imponerande prakt, och de palats,
boningspalats och festhallar som Darius och Xerxes läto uppföra
i Persepolis hörde förvisso till den gamla verldens mest
glansfulla byggnadsverk.
Vidt berömd var Xerxessalen, en väldig mottagningssal med
fristående förhall och sidohallar, praktsalar, hvilka enligt Perrot
och Chipiez helt och hållet skulle saknat väggar.
Pasargade var Kyros’ stad. Af hans palats finnes dock
yttest litet kvar. I enslig höghet ligger hans graf, ett litet nu
mer tomt, halfiförvittradt gafvelhus i spetsen pä en trappyramid
af marmor. Fordom omgafs den af en gård med kolonner och
däromkring af en vidsträckt, tigande park af sykomorer och palmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
