Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen. Sieur Clubin - Femte boken. Revolvern - 9. Nyttig upplysning för personer, som vänta eller frukta bref från andra sidan hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 ’
" till mos. Ur en dylik lek kommer man med alla sina segel
i trasor. Femtiokanonersfregatter ta in vatten som korgar.
Och hvilken satans kust sedan! Man kan inte tänka sig
någonting ruskigare. Klippor sönderskurna och naggade
som af barnsligt okynne. Man närmar sig Port Famine.
Där blir det etter värre. De ursinnigaste brottsjöar jag
någonsin sett i hela mitt lif. En riktigt helvetisk kust!
Plötsligt ser man målade i rödt de två orden: Post-Office.»
»Hvad är det ni säger, kapten Gertrais?»
»Jag säger, kapten Clubin, att strax efter det man
dubblerat ’kap Anna, ser man på en hundra fot hög klippa
en stor stång. Denna stång eller påle har en tunna kring
halsen, och denna .tunna är breflådan. Engelsmännen ha
naturligtvis varit framme och klottrat orden Post-Office
öfver tunnan — jag. undrar just, hvar det är som de inte
skola vara framme och lägga näsan i blöt. Det är oceanens
postkontor, det tillhör inte the honourable gentleman
konungen af England. Det tillhör alla flaggor lika.
PestOffice! Kan man tänka sig något löjligare! Det är som om
djäfvulen själf plötsligt skulle komma och bjuda en på en
kopp te. Hör nu på hur det går till med expeditionen på
detta postkontor. Hvarje fartyg, som går förbi, skickar
till pålen med tunnan en båt med sina bref och depescher.
Det fartyg, som kommer från Atlanten, skickar sina bref
på Europa och fartyget från Stilla Oceanen sina bref på
Amerika. Befälhafvaren på den i land skickade båten lägger
in ert paket i tunnan och tar det han finner; ni ombesörjer
fortskaffandet af dessa bref, liksom fartyget, som kommer
efter er, ombesörjer fortskaffandet af edra. Som man seglar
åt motsatta håll, är kontinenten hvarifrån ni kommer den
jag beger mig till. Jag befordrar edra bref och ni mina.
Tunnan är med en kätting fastsurrad vid pålen. Och hvad
där regnar och snöar och haglar! Ett verkligt rackarhaf!
Det riktigt flyger smådjäflar omkring på alla håll. Ja,
ett satans farvatten! Det är den vägen Tamaulipas skall
gå. Tunnan har ett säkert lock med gångjärn, men utan
fast lås eller hänglås. Ni ser således, att man kan skrifva
till sina vänner. Och brefven komma fram. »
»Det var lustigt!»mumlade Clubin grubblande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
