- Project Runeberg -  I häfdernas hall : verklighetssagor för de unga /
47

(1900) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I DET LANDET DACIEN.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Skönt och ljust, luftigt och lätt bygga Sanct
Franciski lärjungar templet till sin mästares och Sancta Catarinæ
ära, men än väldigare reser sig Sanct Nicolai kyrka för
att strängt och allvarligt leda jordens barn till himlen.
Inom dess murar skall predikas med makt och kraft, och
dess skola i klostret tätt invid skall uppfostra och lära
unga släkten, så att de försaka världen och varda fromma,
Gudi hängifna män, den heliga romerska kyrkans och
Sanct Dominicus’ lydige och trogne tjänare.

*



I dominikanernas kloster i Visby sitter han, den lärde
och fromme brodern Petrus, lektorn öfver Gotland, priorn
öfver Sanct Nicolai stora och rika klosterstiftelse.

Han är en man af mycken lärdom, han är en man
af mycken fromhet; blid och vek är Petrus de Dacia, till
kapan långt mer än till hjärtat de stränge dominikanernas
broder. Och i inre kamp lefver han sitt ensliga lif långt
mer än i yttre predikoverksamhet.

Men kan man ej predika på annat sätt än med hårda
skrämmande ord? Kan man ej predika med pennan, i
skrifter, som skola bestå i århundraden? Kan man ej
predika Guds rikes ankomst till jorden under en lefnads
blida, älskliga, aldrig förtröttnade ödmjukhet och tålamod?

Petrus de Dacia, priorn i Visby Sanct Nicolaikloster,
predikar väldeliga från den tysta cell, där han sitter böjd
öfver pergamentet. Blek är hans ädla panna, i förtid
hvitnadt är hans hår, hans mörka ögon blicka
vemodsfullt och dock klart på skriften.

Må hans ordensbröder, må Visby stad och samhälle
afundsamt missförstå och misskänna honom — han är ej
ensam häri, efterföljare i så måtto skall han finna in i de
yttersta tiderna — må hans samtid vara blind för hans
betydelse och den mission, han har att fylla: när den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:45:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hafderna/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free