Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvilka voro mördarna? - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVILKA VORO MÖRDARNA?
313
Nu då han i Moskva påminde sig detta,
smålog han åt sig själf, och det föreföll honom
besynnerligt, att han kunnat älska den okunniga
Gruschka. Nu drömde han om en andlig
förbindelse med en intelligent kvinna och ville vara och
var kysk dels för denna förbindelses och dels för
den revolutionära sakens skull.
Då Pavel den 14 juni på aftonen lämnade
kontoret, stötte han på gatan ihop med sin f. d.
kontorskamrat, Nikolaj Anosof, som infört honom
i arbetarförbundet och som där gällde för att vara
mycket duktig, beläst och dristig.
Anosofs första ord var:
»Jag sökte just dig, Pascha. På kontoret ville
jag inte gå upp och träffa den där blodsugarjuden.
Jag har ett viktigt ärende till dig.»
Pavel följde med honom. Och under vägen
berättade Anosof för Pavel, att man inom deras
afdelning beslutat att för inköpet af ett tryckeri
— och ett tryckeri behöfdes ju för propagandan —
verkställa en expropriation. Och häri borde alla
sanna arbetare taga del. Och eftersom Pavel
ansågs för en dylik sann partimedlem, ville ban nu
föreslå honom att genast följa med till förbundets
arbetsutskott, där det skulle afgöras, hur och när
expropriationen skulle äga rum.
Under det Pavel lyssnade till Anosof, visste
han knappast till sig af sinnesrörelse och
förtjusning. Han tänkte icke på, hvad som förestod
honom, icke heller på, hvad en expropriation var
för slag. Han visste, att sådant brukade göras, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
