- Project Runeberg -  Hadsji-Murat och andra berättelser och utkast (Efterlämnade skrifter III) /
228

(1912) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efterlämnade anteckningar af eremiten Fjodor Kusmitj - Mitt lif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

håret och kysste mig och grät, och en gång tappade
hon mig till och med och svimmade...

Besynnerligt nog, vare sig att farmor intalat
mig det eller att min barnsliga instinkt
genomträngt den hofintrig, hvars medelpunkt jag var,
så hade jag icke någon verklig känsla af kärlek
för min mor. Det var något ansträngdt i hennes
förhållande till mig. Hon liksom uttalade något
genom mig, men glömde mig själf, och det kände
jag. Så var det också. Farmor tog mig ifrån
mina föräldrar, tog mig till sitt uteslutande
förfogande för att göra mig till sin efterträdare, med
uteslutande af sonen, min olycklige far, som hon
hatade. Naturligtvis visste jag icke på länge något
härom, men från första stunden af medvetande
kände jag, utan att förstå orsaken, mig vara
föremål för en slags fiendskap, en slags rivalitet, ett
verktyg för några särskilda planer, kände köld och
likgiltighet möta mitt barnsliga sinne, som icke
hade behof af någon krona, utan endast af en
smula oförfalskad kärlek. Men någon sådan hade
jag icke — jag hade endast en mor, som alltid
var sorgsen i min närvaro. En gång, då hon
talade på tyska med Sofja Ivanovna om något,
brast hon i gråt och nästan rusade ut ur rummet,
när hon fick höra farmors steg. Jag hade en far,
som ibland kom in i vårt rum, och till hvilken
jag och min bror ibland blefvo förda, men denne
far, min olycklige far, lade ännu tydligare än min
mor i dagen sitt missnöje, ja, sin undertryckta
vrede vid anblicken af mig. Jag minns särskildt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 6 00:44:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hadsji/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free