Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadsji-Murat - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att ha ställt upp kompaniet, förde han det fram
till tiraljörkedjan i riktning mot skotten. Den
stod posterad i skogsbrynet, framför ett smalt
obevuxet dalstup. Vinden blåste åt skogen, och
man urskilde klart båda sluttningarna af dalstupet.
När Poltoratski kom fram till tiraljörkedjan,
tittade solen fram ur dimman, och på motsatta
sidan af dalstupet, i skogshultet, som där tog sin
början, syntes på ungefär hundra famnars afstånd
några ryttare. Det var de tjetjentser, som förföljt
Hadsji-Murat, och som ville se hans ankomst till
ryssarna. En af dem sköt mot tiraljörkedjan.
Några af soldaterna i den svarade. Tjetjentserna
drogo sig tillbaka, och elden upphörde, men då
Poltoratski kom med sitt kompani, gaf han
befallning att skjuta, och ordern hade knappt gifvits,
förrän utmed hela kedjan hördes ett oafbrutet
muntert smatter, åtföljdt af hvirflande rökmoln.
Glada åt förströelsen skyndade sig soldaterna att
skjuta och fyrade af salfva efter salfva.
Tjetjentserna ville tydligen icke visa sig sämre, utan i det
de galopperade fram den ene efter den andre,
aflossade de några skott mot soldaterna. Ett af
deras skott sårade en soldat. Denne soldat var
samme Avdejef, som varit med i vaktpatrullen.
När kamraterna kommo fram till honom, låg han
på rygg, hållande bägge händerna för såret i magen
och stönade sakta, i det han taktmässigt vaggade
fram och tillbaka.
»Bäst som jag stod och laddade, hörde jag,
hur det hvisslade till,» sade soldaten, som stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
